Påföljden ungdomstjänst – en intervju med Ann Näfver, socialtjänsten i Tyresö
[Reporter: Elenor Andrae] Hej! Nu är vi Tyresö utanför Stockholm. Jag ska ta reda på hur socialtjänsten kommer in i bilden när man är ung och begår brott.
[Reporter] Vad är socialtjänstens roll när man har begått ett brott och blivit tagen av polisen?
[Ann Näfver] I socialtjänsten är det så att polisen alltid skickar polisrapporten till socialtjänsten. Och då blir vår uppgift att kalla in den unge med föräldrar och göra en kortare utredning. Man skriver ett yttrande, som det heter, som ska gå till domstolen. Och där beskriver vi bakgrunden, hur det ser ut i skolan, hur det ser ut på fritiden. Vi beskriver den aktuella situationen. Och så kan vi också föreslå vad som skulle kunna vara lämpligt för den unge att ha som påföljd. Men det är trots domstolen som bestämmer, men ett yttrande måste alltid skrivas och det gör socialtjänsten.
När blir föräldrarna involverade?
Direkt. Det här berör ju ungdomar i första hand ungdomar mellan 15 och18 år. Man kan väldigt undantagsfall dömas även upp till 21. Men eftersom man då är omyndig så är det då mellan 15 och 18 år när man är straffmyndig. Så därför så kommer föräldrarna faktiskt in på en gång.
Vilka olika straff finns det för ungdomar?
Det finns alla grader kan man säga. Det finns ett väldigt tungt straff som heter LSU, lagen om sluten ungdomsvård, och det innebär att det är Statens institutionsstyrelse (SIS) som har ansvar och då är man inlåst och det är för väldigt allvarliga brott. Och sen finns det böter naturligtvis, och sen den första januari 2007 så blev det nya lagstiftningar och då kom straffen ungdomsvård och ungdomstjänst. Och när det gäller ungdomsvård så ska man utgå ifrån den unges behov om det till exempel är missbruk och såna saker.
Vad innebär straffet ungdomstjänst?
Ungdomstjänst innebär att en ungdom kan bli dömd mellan 20 och 150 timmar att oavlönat arbeta efter skoltid på en arbetsplats ideellt. Och ett påverkansprogram och påverkansprogrammet har då en mindre del av straffet.
Vad är ett påverkansprogram?
Påverkansprogram är ett samtalsprogram och där pratar man med fokus på den brottsliga handlingen kan man säga. Det innebär att föräldrar deltar. Och man träffas först alla och gör någon sorts inventering vad det finns för resurser runt ungdomen. Och sen har man tre fokussamtal – ett handlar om själva brottet, och då tar man upp vilket brott tycker du är ett väldigt allvarligt brott, och vilket tycker du är mindre allvarligt och så får man sätta in sitt eget brott på den skalan. Man tar samma samtal sedan om droger och alkohol och sen har man om våld. Och när det handlar om våld så brukar de också få frågan om de själva varit utsatta för våld. För det är väldigt vanligt att många ungdomar som begår våld och brott själva ofta har varit utsatta. Och då får de också stöd i det – att det en gång varit utsatta för våld. Och sen har vi en nätverksträff igen och då kallar vi tillbaka alla – och då har det gått ungefär två månader. Och då tittar vi på framtiden. Vad vill du bli? Vad vill du arbeta med? Vilka kamrater har du? Då försöker man kartlägga hur framtiden ser ut och hur resurserna ser ut runt den här ungdomen. Och sen kommer det alla sista mötet och då samlas alla igen och då kommer arbetsledaren från den här arbetsplatsen också vara med, psykologen som är ansvarig för påverkansprogrammet, föräldrarna, den unge, och då berättar alla hur det har gått. Och berättar vad den här ungdomen är bra på. För det är väldigt viktigt att det finns en början och att det finns ett slut. Att man känner att när man har gjort det här att man faktiskt är fri och har sonat sitt brott kan man säga.
Vad får man göra när man jobbar ideellt?
Ja, det ser lite olika ut. Vi har olika arbetsplatser och man kan till exempel arbeta på Frälsningsarmén, att hjälpa människor som har det svårt på olika sätt, hemlösa till exempel. Men det viktiga är att man gör något som berör, något som är viktigt och att man känner att man behövs.
Vad är de vanligaste brotten som leder till straffet ungdomstjänst i Tyresö?
Det är misshandel, våldsbrott, olaga hot. Så finns det lite andra, några skadegörelse. Men mycket ovanligt. Men man kan säga att det övervägande är misshandel.
Vad händer om man missköter sig, om man inte dyker upp på arbetsplatsen eller samtalen?
Då gör socialtjänsten så att de tar kontakt med åklagaren och gör vad vi kallar återrapportering. Man skriver och berättar att det här har inte fungerat. Och då tar åklagare upp det igen till domstol och då blir det en ny förhandling och ett annat straff.
Det här är en utskrift från en videointervju för Brottsrummet.se som gjordes i januari 2009. Copyright Brottsförebyggande rådet (Brå).