Skadegörelse och klotter
Så här berättar en före detta klottrare:
”Graffiti var mitt liv. Jag tyckte jag var ball och jag skulle aldrig åka fast. Men jag torskade dit. Flera gånger. Några år senare satt jag med ett skadestånd på en halv miljon. Polarna skaffade körkort och bil. Själv satt jag i en etta och åt nudlar. Det tog mig tio år att betala av skadeståndet. Hur ball kände jag mig då? Vilken tjej är intresserad av en kille som aldrig har några pengar? Hur kul är det att jobba om kronofogden tar nästan allt? I dag är jag 32 år och äntligen skuldfri.”
-Micke H.-
Skadegörelsebrotten ökar
Skadegörelsebrott och särskilt klotter är ett utpräglat ungdomsbrott. 51 procent av dem som misstänktes för klotter år 2007 var ungdomar mellan 15 och 17 år. Många ungdomar vet inte att klotter är ett brott. Blir man dömd för den typen av skadegörelse kan man bli skyldig att betala mycket stora skadestånd. Även den som inte fyllt 15 år kan bli ersättningsskyldig för skadegörelse som man orsakat.
Diagram: Antalet anmälda skadegörelsebrott de senaste tio åren (Källa: Brå)
Ett annat vanligt skadegörelsebrott är att man förstör motorfordon, till exempel krossar bilrutor, skär sönder däck eller repar lacken. Dessa brott står tillsammans för mer än hälften av de polisanmälda skadegörelsebrotten.
Skadegörelsebrott är, tillsammans med olika former av stöldbrott, en av de brottskategorier som har den lägsta uppklaringsprocenten.
Ökning
Antalet anmälda brott har ökat kraftigt och år 2009 polisanmäldes cirka 201 800 skadegörelsebrott.
Stockholmsregionen bidrog till en stor del av ökningen de senaste åren. Stockholms lokaltrafik (SL) har numera nolltolerans för klotter på spårbunden trafik och bussar och anmäler nästan allt klotter till polisen.
En rapport från Barnombudsmannen har visat att klotter är det brott som är mest accepterat bland barn och ungdomar. Nästan var femte skolelev tycker att det är okej att en kompis klottrar.
Bränder
Att tända eld kan orsaka stora skador. Var fjärde brand i Sverige beror på att någon medvetet tänt på. Det kostar samhället cirka en miljard kronor varje år. Det finns exempel på 13-åringar som blivit ersättningskyldiga med miljonbelopp efter att ha orsakat skolbränder.
Om man startar en brand i en tom byggnad eller om elden riskerar att skada människor kan den som tänt på dömas för mordbrand.
Källa: Brå, Räddningsverket och Barnombudsmannen.