Mobbning
Man ska inte behöva vara rädd för att gå till skolan. Men mobbning, våld och andra brott förekommer i skolbarns vardag och skapar rädsla och oro för många.
Vad är mobbning?
Mobbning kan definieras på olika sätt. Ofta beskrivs mobbning som ett upprepat aggressivt beteende med ojämn maktbalans mot ett offer som har svårt att försvara sig.
Mobbning omfattar många olika typer av beteenden. Man kan dela in de negativa handlingarna i tre grupper:
- verbala (hot eller smädelser),
- fysiska (slag, knuffar,sparkar eller bli fasthållen)
- gester (grimaser, gester i syfte att såra, irritera eller frysa ut).
Mobbning via Internet har blivit vanligare (så kallad e-mobbning). Det kan handla om elaka meddelanden, hotfulla sms, rykten eller bilder som sprids över nätet. Det kan vara ett mejl som skickas till alla i klassen eller att någon medvetet fryser ut en person genom blockering. En del meddelanden kan klassas som olaga hot eller ofredande.
Hur vanligt är mobbning?
När Brå har frågat Sveriges niondeklassare om mobbning, uppger omkring 10 procent att de ibland eller ofta blivit mobbade. Ungefär lika många elever uppger att de mobbat andra elever. I undersökningen uppger också omkring 70 procent av de tillfrågade eleverna att de aldrig blivit utsatta för mobbning.
Konsekvenser av mobbning
Både den som mobbar och den som blir mobbad kan drabbas hårt av mobbningen. Forskning visar att det finns fler mobbare som blir kriminella senare i livet än personer som inte mobbat. De som drabbats av mobbning får ofta sämre självkänsla och mår sämre på lång sikt än elever som inte mobbats i skolan.
Lagar mot mobbning
Skollagen och diskrimineringslagen kräver att skolan arbetar mot alla former av mobbning. Det innebär att skolan omedelbart måste agera om personal på skolan får kännedom om att någon elev blivit utsatt för mobbning av andra elever eller av vuxna på skolan. Det innebär att ärendet måste behandlas samma dag eller dagen därpå. Skolan måste få stopp på den mobbningen som sker och visa på vad man gör för att förhindra mobbning i framtiden.
Skolor är också skyldiga att arbeta förebyggande mot mobbning, bland annat genom att upprätta så kallade årliga handlingsplaner där det tydligt ska framgå hur skolan ska agera om mobbning sker.
Berätta för en vuxen
Den som blir mobbad av en vuxen person eller av andra barn och ungdomar ska berätta det för någon vuxen som man litar på. Det kan till exempel vara en förälder, lärare, en skolkurator, skolpsykolog eller skolsköterska. Man ska också kunna prata med rektorn. Det kan också finnas andra vuxna i ens omgivning som man litar på och som kan hjälpa. Den som blir utsatt kan ofta känna skam eller vara rädd för att berätta, men ju tidigare någon berättar om en kränkning desto större är möjligheten att stoppa kränkningarna och lösa den uppkomna situationen.
Du kan läsa mer på Barnombudsmannens hemsida och på Barn- och elevombudets hemsida. Om du vill prata med någon kan du ringa eller mejla till BRIS (0200-230230), www.bris.se.
Du kan också chatta på Jourhavande kompis eller ringa 020-222 444.
Du kan också läsa mer på www.friends.se.
Om du blir slagen eller hotad och behöver omedelbar hjälp kan du alltid ringa till polisen på larmnumret 112.