Straff
En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns flera olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på vilken typ av brott man begått, på hur gammal man är och om man dömts för brott tidigare.
Påföljder (straff)
Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år.
En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare.
Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och dömas.
Åtalsunderlåtelse
Åklagaren kan i vissa fall besluta att inte väcka åtal trots att den misstänkte bedöms vara skyldig till brottet. Det kallas för åtalsunderlåtelse. Anledningen är ofta att brottet är lindrigt och att personen är ung eller i stället åtalas för ett annat grövre brott.
Böter
Böter bestäms i pengar, till exempel böter 800 kr, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 50 kr (det vill säga 2 000 kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi.
Strafföreläggande
Strafföreläggande utfärdas av åklagare, i de flesta fall i form av böter. Från och med år 1997 kan även villkorlig dom enskilt eller i kombination med böter utfärdas. Om det finns förutsättningar för det bör åklagaren utfärda strafföreläggande för den misstänkte i stället för att väcka åtal (SFS 1970:60). Strafföreläggande kan utfärdas för brott där böter ingår i straffskalan. För att ett strafföreläggande ska vinna laga kraft, måste det godkännas av den misstänkte.
Ungdomsvård
Den som är under 21 år kan dömas till ungdomsvård. Det innebär att socialtjänsten tar hand om påföljden. Det kan till exempel vara att man får en kontaktperson eller att man får gå ett särskilt program för att lära sig mer om vilka konsekvenser brottslighet har. Det kan också innebära att man måste gå och prata med någon för att ändra sitt beteende eller att man placeras i ett familjehem. Om någon begått brott före 18 års ålder kan han eller hon även dömas till sluten ungdomsvård under viss tid. Då placeras man på ett ungdomshem. Det är en påföljd som ersätter fängelse för de yngre lagöverträdarna. Det finns fyra slutna anstalter inom Statens institutionsstyrelse (SIS).
Ungdomstjänst
Det är vanligast att ungdomar mellan 15-18 år döms till ungdomstjänst (även om ungdomar upp till 21 år kan dömas till det). Ungdomstjänst är oavlönat arbete inom socialtjänstens regi, till exempel städning och trädgårdsarbete. Den unge ska ha lämnat sitt samtycke. Ungdomstjänst infördes bland annat för att minska återfallen i brott. Annars är det vanligt att föräldrarna betalar böterna och den unge får inte ta konsekvenserna av sitt handlande.
Villkorlig dom
Den som döms till villkorlig dom (i stället för fängelse) har en prövotid på två år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Den villkorliga domen kan förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst). Villkorlig dom är i stället för fängelse om man till exempel inte är straffad tidigare och brottsligheten inte är så allvarlig.
Skyddstillsyn
För den som dömts till skyddstillsyn löper en prövotid på tre år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Samtidigt med domen utser domstolen en övervakare som ska hjälpa och stödja den dömde.
Fängelse
Ett fängelsestraff kan variera från 14 dagar till livstid. Den som dömts till livstid kan tidigast efter tio år få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Det sker i en domstolsprocess vid Örebro tingsrätt.
Drygt 10 000 personer döms till fängelse varje år. Ungefär var femte fängelsedömd har begått ett narkotikabrott. Nästan lika många är dömda för våldsbrott. De som är dömda för mord eller dråp utgör bara några procent. 93 procent av alla intagna är män, och fler än hälften har suttit i fängelse någon gång tidigare. Knappt 300 som sitter i fängelse är kvinnor.
I augusti 2009 var det 154 intagna på svenska fängelser som avtjänade livstidsstraff, varav 5 var kvinnor. Alla avtjänar straff för mord (inklusive medhjälp, försök och anstiftan till mord). Livstids fängelse kan man i Sverige endast dömas till om man begått brottet efter att man fyllt 21 år. De brott för vilka man kan få livstids fängelse är bland annat människorov (kidnappning), mord, mordbrand och landsförräderi.
Ungdomar
År 2008 dömdes totalt 721 ungdomar i åldern 15-20 år till fängelse. Ingen av dem var i åldern 15-17 år.
Av dem som dömdes till fängelse var det enligt Kriminalvården 541 ungdomar som slutligen togs in i fängelse.
Totalt 24 ungdomar dömdes för mord och dråp. Av dessa var det 12 som slutligen togs in i fängelse, fyra som fick sluten ungdomsvård och fyra som fick rättspsykiatrisk vård.
Den lilla grupp ungdomar som döms till fängelse har uteslutande begått grova våldsbrott, rån eller svårt allmänfarliga brott. Oftast handlar det om ungdomar som fyllt 18 år och lagförts flertalet gånger tidigare.
Fotboja
Intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV, är ett alternativt sätt att avtjäna fängelsestraff. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning.
Den dömde övervakas dygnet runt med hjälp av en sändare (fotboja) som sätts runt foten.
Den dömde avtjänar hela eller delar av straffet i hemmet och får bara vistas utanför bostaden på särskilt angivna tider och för vissa bestämda ändamål, som till exempel arbete. Kontrollen av att det verkligen sker utförs av frivården. Missköts intensivövervakningen får den dömde sitta i fängelse i stället.
Samhällstjänst
Oavlönat arbete.
-------------------------------------
Uppgifter i register
Den som döms för ett brott bokförs i polisens belastningsregister. Hur länge ett brott finns kvar i registret beror på påföljden.
Innebär påföljden åtalsunderlåtelse och personen är under 18 år ligger belastningen registrerad under tre år. Om påföljden innebär penningböter, dagsböter eller tillträdesförbud ligger belastningen registrerad under fem år. Innebär påföljden villkorlig dom, åtalsunderlåtelse om personen är över 18 år, besöksförbud, skyddstillsyn, vård inom socialtjänsten med mera ligger belastningen kvar 10 år från doms- eller beslutsdatum. Vid fängelsestraff och ungdomsvård räknar man 10 år från avgång från fängelse eller ungdomsvård.
Källa: Polisen
Svar: Brå har undersökt hur många av de personer som lagfördes (dömdes mm) för brott år 2003 som senare återföll i brottslighet (mellan åren 2004 och 2006). Det visade sig att 25 procent återföll inom ett år och 39 procent inom tre år.
Svar: Det finns ingen statistik över hur många av dem som sitter i fängelse som har invandrat till Sverige och sedan fått svenskt medborgaskap. Däremot finns statistik över hur många som är utländska medborgare. År 2008 var andelen fängelseintagna med utländskt medborgarskap 28 procent.