Hatbrott
Hatbrott används som benämning för polisanmälningar som har ett främlingsfientligt/rasistiskt, antireligiöst (islamofobiskt, antisemitiskt och övrigt antireligiöst), homofobiskt, bifobiskt och heterofobiskt och ett transfobiskt motiv. Men hatbrott är inte en brottstyp som uttryckligen regleras i egna bestämmelser i brottsbalken eller som det finns särskilda brottskoder för i polisens system. Ett hatbrott kan vara allt ifrån ett mord till kränkande klotter på någons bil – vad som avgör om det är hatbrott eller inte är motivet till brottet.
Vad är ett hatbrott?
Hatbrott är när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Fyra hatbrottsmotiv
Hatbrotten delas in i fyra underkategorier: brott med främlingsfientliga/rasistiska, antireligiösa, homofobiska, bifobiska eller heterofobiska och transfobiska motiv. Under 2010 uppgick det totala antalet polisanmälningar som identifierats som hatbrott till knappt 5 140. I majoriteten av dessa, knappt 3 800 anmälningar (74 procent), var motiven främlingsfientliga/rasistiska. Det förekom antireligiösa motiv i drygt 550 anmälningar (11 procent). Homofobiska, bifobiska eller heterofobiska motiv i förekom i knappt 800 anmälningar (15 procent) och 1 procent av anmälningarna hade ett transfobiskt motiv.
Olaga hot/ofredande vanligast
Den största brottskategorin 2010 var olaga hot/ofredande som motsvarade 40 procent, samt brottskategorierna våldsbrott och ärekränkning som uppgick till 19 procent vardera.
Utsattheten i vardagen
Generellt sett kan man inte tala om någon framträdande hatbrottsplats, eftersom brotten sker på alla möjliga platser. Det är lika vanligt att ett hatbrott begås i hemmet som på stan. Det är även vanligare att ett hatbrott sker på arbetsplatsen, i skolan eller på internet, än på krogen.
Gärningspersonen ofta obekant för den utsatta
Vid drygt hälften av hatbrottsanmälningarna är gärningspersonen obekant och vid en knapp tredjedel ytligt bekant med den utsatta.
Ofta unga gärningspersoner
År 2010 var drygt 1 650 personer skäligen misstänkta för hatbrott och av dem var 32 procent yngre än 20 år. Majoriteten, 78 procent, av gärningspersonerna var män. Medelåldern var högst bland dem som misstänktes för brott med antireligiösa motiv (35 år) och lägst bland dem som misstänktes för brott med homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv (27 år).
Länk
Centrum mot rasism
Forum för levande historia
Polisens hatbrottsjour
RFSL Ungdom
Läs mer på Brå:s webbplats
Anmälda hatbrott