Våld inom familjen
I genomsnitt dödas 17 kvinnor om året av sin make, sambo, pojkvän eller före detta sådan. Detta är den mest allvarliga formen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer.
Eftersom våldet oftast utövas inom hemmets väggar är det svårt att upptäcka, ingripa och att hjälpa de drabbade. Att parterna har eller har haft en relation och i många fall har gemensamma barn, kan vara ett hinder för kvinnor att polisanmäla mannen eller medverka i en polisutredningen. Ett annat hinder kan vara att kvinnan är rädd för att utsättas för mer våld från mannen.
Ökning av anmälningarna
Sedan början av 1990-talet har den polisanmälda misshandeln mot kvinnor av en bekant gärningsman ökat med cirka 70 procent. Beräkningar som gjorts i olika studier visar på att cirka två tredjedelar av den misshandeln utgörs av våld från make, sambo, pojkvän eller före detta sådan. År 2007 anmäldes 19 409 fall av misshandel mot kvinnor där gärningsmannen var bekant med offret. Av dessa kan cirka 12 900 vara fall där gärningsmannen är någon som kvinnan hade eller tidigare hade haft en nära relation med.
Vem slår?
En tidigare kartläggning från Brå har visat att både offer och gärningsman i det polisanmälda våldet, ofta är mer brottsbelastade och i högre utsträckning arbetslösa och lägre utbildade jämfört med övriga befolkningen. Faktorer som gärningsmannens svartsjuka, kontrollbehov och konflikter i samband med separation eller skilsmässa är vanliga. Alkohol finns ofta med i bilden när misshandeln sker.
Barnens situation
Barn och ungdomar riskerar att fara illa när de tvingas se eller uppleva våld i sin närhet, eller leva i en miljö där våld eller hot om våld ofta förekommer. Det finns inga exakta uppgifter om hur många barn i Sverige som är utsatta för att mamma blir slagen. Kommittén mot barnmisshandel uppskattar att det rör sig om mellan 100 000 och 200 000 barn. Rädda Barnen har i en undersökning uppskattat att vart tionde barn någon gång upplever våld i hemmet, hälften av dem ofta. Flera undersökningar om misshandlade kvinnor visar att barnen i merparten av fallen varit närvarande vid våldstillfället och att de ofta själva blivit slagna.
Sedan 2006 finns det möjlighet för barn och ungdomar som bevittnat våld i en nära relation att ansöka om särskild brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.
Lojalitet med föräldrarna
Mammans uppbrott från den som slår kan utsätta både henne och barnen för fara. Hon kan söka skydd hos släkt, vänner eller i något krisboende inom kommunen eller kvinnojouren. För barnen kan detta vara påfrestande. Barnen riskerar också att hamna i lojalitetskonflikt med både mamma och pappa när de måste välja sida eller söka stöd utifrån.
Besöksförbud
Den som råkar ut för hot eller trakasserier kan begära att ett besöksförbud utfärdas för den som hotar. Det är åklagaren eller domstolen som beslutar om besöksförbud.
Lagen om besöksförbud infördes år 1988 som ett led i att begränsa våld mot kvinnor i nära relationer. Ett besöksförbud innebär att en person inte får besöka eller på annat sätt aktivt ta kontakt med den som skyddas av besöksförbudet. Den som åläggs besöksförbud utestängs från den bostad som delas med den skyddade. Det skyddade området kan utökas ytterligare efter att ett utvidgat besöksförbud överträtts.
Om du vill att ett besöksförbud ska utfärdas eller har några frågor om detta kan du vända dig till din lokala polis- eller åklagarmyndighet.
Källor: Socialstyrelsen, Brå och Polisen