Rättegång
En rättegång är ett sammanträde i en domstol, till exempel i tingsrätten, och kallas för huvudförhandling. Vid rättegången avgör domarna om det finns tillräckliga bevis för att den som är misstänkt för ett brott ska dömas för det. När förhandlingen sker i domstol kallas det att domstolen prövar åtalet. I Sverige får ingen person anklagas och dömas om inte fallet prövats i en domstol.
Om domarna anser att den som är misstänkt för ett brott är skyldig ska domarna bestämma vilket straff den skyldige ska få. Domstolen ska dessutom ta ställning till om den som utsatts för brott ska få skadestånd och besluta om ersättning för personer som är med på rättegången (till exempel vittnen som ska få sina resekostnader betalda).
Rättegången är muntlig. Det innebär att olika personer kallas till tingsrätten för att berätta om den händelse som åtalet handlar om.
Så här kan personer vid en rättegång vara
placerade (från Rättegångskolan).
Vid en rättegång kan följande personer närvara:
Målsägande, alltså den som utsatts för brottet.
Målsägandebiträde, som är jurist och hjälper målsäganden under rättegången.
Åklagaren, som jobbar på uppdrag av staten. Åklagaren är den som åtalar (begär att tingsrätten ska döma den som misstänks för brottet).
Den tilltalade, alltså den som misstänks för brottet.
Försvarsadvokaten, som hjälper den tilltalade under rättegången.
Domarna, som normalt är fyra stycken. En av domarna är ordförande och är juristdomare och tre är nämndemän, så kallade lekmannadomare.
Protokollförare som för minnesanteckningar under förhandlingen.
Vittnen, alltså personer som till exempel såg när brottet begicks och som därför kommer till domstolen för att berätta vad de vet.
Sakkunnig, det vill säga en expert som kallats in för att förklara något specifikt. Han eller hon kan till exempel vara läkare eller psykolog.
Tolk, om någon av parterna inte talar svenska. Förutom tolkar för översättning av ett främmande språk kan det förekomma tolkning för syn- och hörselskadade.
Åhörare. Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer vara närvarande. Rättegångsförhandlingar i sexualmål eller där minderåriga är parter äger ofta rum bakom stängda dörrar (något som ibland kallas för lyckta dörrar). Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande och lyssna på förhandlingarna.
Källa: Brottsoffermyndigheten och Sveriges Domstolar
Frågor och svar
Är man skyldig att vittna om man blir kallad till en rättegång?
Svar: Ja, i Sverige har vi allmän vittnesplikt. Det betyder att man är skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkte och hans försvarare anser att det behövs. Man kan alltså inte bestämma själv om man vill vittna eller inte. Det kan kännas jobbigt att vara vittne i en rättegång. På många domstolar finns särskilda personer som kallas vittnesstöd som kan hjälpa dig som vittne.
Är man som vittne med under hela rättegången?
Svar: Nej, vittnen får oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs. Därför kallas de ofta till en senare tidpunkt. Anledningen till att de inte får vara med under hela förhandlingen är att de kan påverkas av vad andra säger i rättssalen.
Anpassas frågorna som ställs i förhandlingen efter målsägandens ålder?
Svar: Ja, frågorna anpassas till den som de ställs till. Det är mycket viktigt att man förstår vad som händer under rättegången och att man förstår alla frågor som ställs. Om man inte förstår en fråga ska man säga till så att den som ställer frågan kan formulera om den.
Hur får man ett målsägandebiträde?
Svar: Det är domstolen som bestämmer om man ska få ett målsägandebiträde (en jurist som hjälper den som blivit utsatt för brott under rättegången). Det kan domstolen göra när förundersökningen har inletts. Den som vill ha ett målsägandebiträde bör så fort som möjligt diskutera det med åklagaren eller den polis som ansvarar för förundersökningen (en utredning för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas och om bevisningen räcker för att väcka åtal). Målsägandebiträdet får betalt av staten och kostar ingenting för målsäganden. Om tingsrätten bestämmer att målsäganden inte kan få ett målsägandebiträde har man möjlighet att ändå ta med sig en jurist som biträde men då måste man betala ersättning till den juristen själv. Man kan alltid ta med sig en stödperson.
Bild från Rättegångsskolan.
Polisen griper Johan efter ett slagsmål på en fest. Vad händer sedan?
Testa dina kunskaper om rättsväsendet.