Polisen och brott – en intervju med länspolismästaren i Stockholms län Carin Götblad
[Reporter: Sara Nilsåker] Nu är vi här hos polisen. Jag ska ta reda på vad de gör för att förebygga brott.
[Reporter] I vilka situationer ska man ringa polisen?
[Carin Götblad] Ja, om man blir utsatt för ett brott, eller ser ett brott, så ska man ringa till polisen och anmäla det. Eller gå till en polisstation om man kan göra det och det ligger nära. Finns det brott som är för mesiga? Nej, jag tycker man ska anmäla alla brott.
När ska man ingripa om man till exempel ser ett slagsmål?
Jag brukar säga så här. Att alla kan alltid göra någonting. Ser man ett slagsmål ska man naturligtvis försöka tänka efter hur jag ska göra för att stoppa det här. Sen är det ju skillnad på slagsmål och slagsmål. Det värsta är väl när vi har personer som många står och slår och som kanske ligger ner och sparkar på. Då är det väldigt farligt. Jag brukar säga att om man inte själv bedömer att man kan ge sig in i slagsmål och försöka stoppa det kan man alltid skrika ”Sluta”. Man kan se om man har människor omkring sig och så alltid ringa polisen såklart.
Vad kan man göra i skolan för att förebygga brott?
Det finns väldigt mycket att göra i skolan och som behöver göras. Undersökningar visar att skolan är den miljö som de flesta barn upplever hot och våld. Väldigt många barn är rädda. Så jag tror det är jätteviktigt att skolan pratar med barnen och med eleverna och med föräldrarna. I Stockholm så har vi kontaktpoliser för alla skolor som ska börja ett arbete nu – och på många skolor har det redan börjat – där man jobbar tillsammans med skolledningen just kring elevvårdsproblem, dvs brott, mobbning, rädsla och såna saker så man ska ta tag i problemen tidigt.
Vad gör polisen för att minska ungdomsbrottsligheten?
Jag satsar väldigt många poliser som ska jobba och finnas där ungdomar är. Prata med ungdomar, lyssna på ungdomar, jobba i skolan. Vi har ungdomsråd där vi lyssnar på ungdomar och diskuterar vad vi ska göra. Så på många sätt försöker vi jobba tillsammans med andra och inte minst med fritidsledare och lärare. Jag har ju ett ungdomsråd med trettio tonåringar som jag träffar regelbundet och lyssnar på dem och ber dem tala om för mig vad de är rädda för, hur brottslighet ser ut, hur polisen kan jobba för att vi ska göra rätt saker. Nu har alla mina polischefer under mig också egna ungdomsråd som vi lyssnar på. Så här skulle jag vilja att det var överallt i samhället, att socialtjänsten hade det, att skolan hade det. I mitt ungdomsråd sitter ungdomar som kommer just från ganska utsatta miljöer där vi vet att det finns mycket brottslighet. Så det är väldigt viktigt att man pratar just med dem barn och ungdomar som kanske har erfarenheter av att ha det lite svårt och stökigt och av brott. För det är dem vi behöver lyssna på mycket mer – vi vuxna. Så vi blir bättre på att förhindra att barn och ungdomar dras in i kriminalitet.
Jag är själv lite rädd för att gå ut ensam på kvällarna. Ska jag vara det? Vad tycker du?
Nä, det tycker jag inte. Jag brukar säga så här, man ska inte gå ensam mitt i natten och vara jättefull. Det är farligt. Men om man undviker det då är det sällan farligt att går ut.
Vad är det för skillnad i brottslighet mellan en småstad och en storstad?
Man kan se att vissa brott är vanligare i en storstad. Personrån – vi har gäng som rånar andra ungdomar. Det är mycket vanligare i storstäder. Narkotika också.
Om polisen tar mig – hamnar jag i ett register då i resten av mitt liv?
Nä, men om du har begått ett brott och blir fälld för det. Om du är under 18 år så är det fem år som det finns i register. Men sen är det borta. Och justitieministern har lagt ett förslag på att det ska vara ännu kortare tid just för att man inte ska ha det där hängande efter sig. Tonåren är en väldigt brottsaktiv period och nästan alla, killar i alla fall, och de flesta tjejer begår något brott. Snatterier, våld och det är därför viktigt att man pratar om brott med ungdomar och barn. De allra flesta slutar att begå brott, de allra allra flesta gör det. Det ska man komma ihåg.
Vad händer om man åker fast?
Om du har begått ett brott och polisen griper dig. Då sätter vi oss ner och håller ett förhör med dig. Och ringer dina föräldrar om du är under 18 år. Vi försöker samla så många vuxna som finns runt omkring dig så får du berätta vad som hänt och hur du ser på det. Och vi skickar också en rapport till socialtjänsten och försöker ibland få med socialtjänsten också och försöka när det är unga personer på förhöret. Så det är det som händer. Och det kan bli rättegång och då får du berätta för domstolen och så kan du få böter eller nåt annat straff. Det beror på hur grovt brottet är. Och vi brukar säga så här inom Stockholmspolisen att om man åker fast för brott så ska det vara början på en bättre utveckling. Just det tankesättet har vi. Det ska inte vara liksom att man slås ut ännu mer och blir stämplad utan man reder upp vad som har hänt och sen ska vi hjälpas åt alla och se till att koppla in alla goda krafter så att det här blir en vändpunkt till ett bättre liv – utan brott.