Brottsutvecklingen

Ett brott är en handling som är straffbar enligt lag. Under de senaste fem åren har det årligen anmälts mellan 1,2 och 1,5 miljoner brott till polis, tull eller åklagare. År 2015 anmäldes 1,5 miljoner brott, vilket är liten ökning jämfört med året innan.

Diagram: Antal anmälda brott år 1975-2015 (källa: Brå)


Antalet anmälda brott har ökat kraftigt sedan 1950-talet. Att den anmälda brottsligheten ökar betyder däremot inte självklart att den faktiska brottsligheten ökar. För att få en bättre bild av hur den brottsligheten egentligen ser ut gör man därför specialstudier och andra undersökningar där man frågar personer om de utsatts för brott. En sådan undersökning är Nationella trygghetsundersökningen som Brå gör varje år. 

 

Det är ganska vanligt att tonåringar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stölder i skolan eller i affärer.
Andelen ungdomar mellan 15 och 17 år som misstänks för brott har minskat jämfört med för tio år sedan medan de misstänkta mellan 18 och 20 år utgjorde ungefär samma andel. Däremot har andelen 21-29 år ökat. Så en förskjutning upp i åldrarna kan ses bland de misstänkta personerna.


Vanliga brott

Den vanligaste brottstypen i Sverige är stöldbrott, till exempel stöld ur bilar, cykelstölder, snatterier och inbrott. Den näst vanligaste är brott mot person, till exempel misshandel, olaga hot och sexualbrott. Den tredje största brottstypen är skadegörelse, exempelvis klotter, som är ett vanligt ungdomsbrott. 


Bilbrott minskar

Vissa brott minskar, till exempel bilstölder. En förklaring till detta är att nya bilar är svårare att stjäla. Det finns en inbyggd automatisk startspärr som gör att bilarna inte går att starta utan nyckel. Andra typer av brott som minskade under 2015 var stöldbrott, sexualbrott och trafikbrott.

 

Bedrägeribrott ökar

Vissa typer av brott ökade under 2015, till exempel bedrägerier (dator och med hjälp av internet) och skadegörelse.

 

Anmälda brott

Man skiljer på den polisanmälda brottsligheten och den faktiska brottsligheten, det vill säga brott som anmälts och registrerats hos polisen och brott som polisen inte fått reda på. Ibland kan därför den polisanmälda brottsligheten och verklighetens brottslighet se olika ut. 
Att hota någon att inte anmäla brott som man utsatts för eller bevittnat är ett allvarligt brott.


Många brott anmäls inte

Det är svårt att bedöma hur brottsligheten egentligen utvecklar sig eftersom vissa typer av brott inte polisanmäls och därför inte räknas med i kriminalstatistiken. Viljan att anmäla (anmälningsbenägenheten) kan vara ganska hög, till exempel vid vissa egendomsbrott där försäkringsbolagen kräver att man gör en polisanmälan för att man ska få ersättning. Bilstölder och inbrott är sådana exempel.
Vid våld inom familjen, eller i andra situationer där offer och gärningsperson känner varandra, är viljan att anmäla brott lägre än vid brott mellan personer som inte känner varandra. Polisens och andra organisationers insatser för att stödja brottsoffer kan i vissa fall öka viljan att anmäla ett brott. 
Att brott ser ut att öka kan också bero på att man ändrat sina rutiner för att polisanmäla. Till exempel har många skolor numera regler som säger att man alltid ska polisanmäla om någon elev misshandlar en annan.
Ändrade uppfattningar om vad som är rätt och fel kan också påverka hur många brott som anmäls till polisen. Ett exempel är barnmisshandel där många vuxna för 30 år sedan ansåg att det var normalt att slå barn för att uppfostra dem. Numera är det helt förbjudet.

Läs mer om brottsutvecklingen historiskt.

 

Frågor och svar

Är det män som begår de flesta brotten?

Svar: Ja. Enligt statistiken över personer som är misstänkta för brott utgör män drygt 80 procent och kvinnor omkring 20 procent.

Vilka brott är vanligast bland kvinnor?

Svar: Snatteri är det vanligaste kvinnobrottet. Även trafikbrott och bedrägerier har en hög andel kvinnor.

Hur många brott begås av människor med utländsk bakgrund respektive dem som är födda i Sverige?

Svar: De allra flesta som invandrat till Sverige från andra länder är inte registrerade för brott. Det finns en viss ökning i gruppen utrikes födda som delvis beror på att antalet personer som kommer som flyktingar till Sverige har ökat.
Den så kallade andra generationen invandrare i Sverige har visat sig inte lika ofta vara registrerade för brott jämfört med första generationen. Läs mer i Brå:s rapport om Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.

Var hittar jag statistik över olika typer av brott?

Svar: Gå in på sidan om att ”Ta fram statistik”. Det går att söka på olika brottstyper och hitta mycket information. Det finns många tabeller att leta bland. Du kan också ladda ner Brås rapport Kriminalstatistik och läsa mer.

Hur många döms årligen som skyldiga till brott?

Svar: Den senaste statistiken är från 2014. Antalet lagföringsbeslut (fällande domar i tingsrätt eller andra beslut av åklagare) var 110 000 i hela Sverige och antalet domar (sk domslut) var totalt 60 700. Av dessa var cirka 11 000 fängelsedomar.

Hur många brott klaras upp?

Svar: Termen uppklarade brott är numera ersatt med termen Handlagda brott i statistiken.

  • Under 2014 handlades 1,45 miljoner brott. För 50 procent av dem hade utredning bedrivits, medan resterande 50 procent var direktavskrivna. Omkring 4 procent av brotten förundersökningsbegränsades.
  • Cirka en tredjedel (32 %) av de handlagda brotten hade minst en misstänkt person kopplad till sig.
  • Personuppklaringsprocenten för de handlagda brotten uppgick till 15 procent, vilket är samma nivå som föregående år.
  • Lagföringsprocenten, som beräknar andelen personuppklarade brott utav de utredda brotten, uppgick till 31 procent.

Är det ett brott att hota någon att inte anmäla?

Svar: Ja, brottet kallas övergrepp i rättssak och är ett allvarligt brott. Om brottet är grovt kan det ge ända upp till åtta års fängelse. Läs mer i Brå:s rapport Otillåten påverkan av brottsoffer och vittnen.

Hur många personer anmäls försvunna i Sverige?

Varje år anmäls över 7 000 personer som försvunna till polisen. Av dessa personer kommer de allra flesta tillrätta, men enligt Polisen förblir 30-40 personer försvunna varje år. Information om varje enskilt ärende har den lokala polisen.


Läs mer på Brås webbplats Statistik om brottslighet
Tid för brott - vilken tid på året och dygnet sker flest brott?
Kriminalstatistik 2014
Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011
Nationella trygghetsundersökningen 2015


Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, svarar på frågor om brott bland ungdomar.
Läs intervjun som text
Se fler filmer


Hur mäter man brottsutvecklingen? Och hur ser den ut i Sverige jämfört med andra länder? Johanna Olseryd, utredare på Brå, reder ut begreppen.
Se fler filmer 
 

Brottsutvecklingen under de senaste tio åren

 


Lyssna på Brås podd Snacka om brott.