Dödligt våld

Med dödligt våld menas mord, dråp och dödsmisshandel.

Varje år polisanmäls 200–250 fall av dödligt våld, men det är en siffra som inte visar verkligheten. En stor andel av polisanmälningarna om dödligt våld är i stället till exempel självmord, olyckor eller alkohol- eller narkotikaförgiftning. Den främsta orsaken till att sådana fall finns med bland polisanmälningarna är att polisen vid anmälningstillfället haft en misstanke om att brotten skulle kunna vara mord eller dråp, men att det sedan visar sig att ingen brottslig handling begåtts.

Färre fall av dödligt våld

87 fall av dödligt våld i Sverige konstaterades 2013. Det är en ökning jämfört med 2012, då 68 fall konstaterades.
Under de senaste tio åren har den verkliga brottsligheten uppgått till i genomsnitt 90 fall av dödligt våld varje år.

Två av tre offer för dödligt våld är män. 65 procent av fallen skedde i något av storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Dödligt våld sker oftast i hemmet, där insynen är begränsad. Det innebär att det är svårt för utomstående att ingripa och förhindra brotten. Ofta handlar det om socialt utsatta miljöer — framför allt är det personer med missbruks- och/eller psykiska problem som begår denna typ av våldsbrott och som många gånger även drabbas av dem.

Alkohol ofta med i bilden

I 75 procent av fallen av dödligt våld känner de inblandade varandra sedan tidigare. Risken att bli överfallen och dödad på allmän plats är fortfarande väldigt liten. Det är vanligast att brotten sker inom familjen, men man kan se att andelen fall inom kriminella grupperingar ökar.

De senaste åren var i genomsnitt 45 procent av gärningspersonerna påverkade av alkohol, men det är en siffra som minskar. Istället ökar andelen narkotikapåverkade gärningspersoner.

Tidigare studien har visat att av dem som dödas är varje år cirka 17 offer kvinnor i nära relation. I nära hälften av fallen dödas kvinnan av sin make, sambo eller pojkvän. I flera fall har relationen tagit slut innan kvinnan dödas. Det vanligaste motivet är svartsjuka och separationskonflikter.

När det gäller dödligt våld mot barn (under 15 år) har antalet halverats sedan början av 1990-talet. Det är mycket ovanligt att barn dödas av en för dem obekant person. Som så ofta annars så är det snarare i hemmet det dödliga våldet sker. I de allra flesta fall (nära 90 procent) är det en förälder som är gärningsperson.

Många fall klaras upp

Polisen klarar upp över 80 procent av fallen med dödligt våld och man hittar den skyldige eller de skyldiga.

En majoritet av gärningspersonerna är män. Det dödliga våldet begås ofta med någon form av vapen. Kniv är vanligast och används i drygt 40 procent av fallen. I vart fjärde fall används skjutvapen.

År 2013 dömdes 146 personer för mord eller dråp eller försök till dessa brott. 113 av dem dömdes till fängelse, 4 till sluten ungdomsvård och 29 personer dömdes till rättspsykiatrisk vård. I åldern 15–20 år var det sammanlagt 20 personer som dömdes för mord och dråp eller försök till dessa brott.
De unga gärningspersonerna i åldern 15–20 år dödar, till skillnad från äldre gärningspersoner, oftast någon som är äldre än de själva. De dödar också oftare någon som de inte känner, och till 70 procent sker det på allmänna eller nöjesrelaterade platser. Bara i 1–2 fall per år dödar unga en annan jämnårig person.

Påföljden för mord

Normalt är straffet för mord fängelse i lägst 10 och högst 18 år eller livstids fängelse. Den som har begått ett mord före 21 års ålder får dömas till fängelse i upp till 14 år.

 

Länk

Socialstyrelsens dödsorsaksregister

 

Läs mer på Brås webbplats

Konstaterade fall av dödligt våld (pdf)
Dödligt våld (ur Brottsutvecklingen, pdf)
Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer

  Streckade konturer efter en kropp.

Foto: Imagecom