Hatbrott

Hatbrott är när någon utsätter en annan person för brott på grund av deras etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller för att personen är en transperson. Den utsatta behöver inte ha egenskapen utan det räcker om gärningspersonen (den som utför brottet) uppfattar, tror eller anser att personen har det, eller om gärningspersonen anser att den utsatta på något sätt representerar gruppen ifråga. Exempelvis en journalist som skriver en artikel om flyktingar eller en heterosexuell person som deltar i pridetåget.

Motivet till brottet avgör

Hatbrott används som benämning för polisanmälda brott som har ett främlingsfientligt/rasistiskt, antireligiöst (islamofobiskt, antisemitiskt, kristofobiskt och övrigt antireligiöst), homofobiskt, bifobiskt och heterofobiskt och transfobiskt motiv. Men hatbrott är inte en brottstyp med egna bestämmelser i brottsbalken eller som det finns särskilda brottskoder för i polisens datasystem. Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons bil – motivet till brottet avgör om det är ett hatbrott eller inte.

Utsatthet för hatbrott jämn över tid

Enligt Brås frågeundersökning Nationella trygghetsundersökningen (NTU 2014) uppgav 1,8 procent av befolkningen i åldern 16–79 år att de utsattes för främlingsfientliga hatbrott år 2013 medan 0,5 procent utsattes för antireligiösa hatbrott och 0,3 procent utsattes för homofobiska hatbrott. Det är ungefär lika många som tidigare år.

 

Kvinnor oftare utsatta för antireligiösa hatbrott

Uppgifter från NTU 2014 visar att kvinnor blir mer utsatta än män för hatbrott med antireligiösa motiv (fördelningen var 62 procent kvinnor och 38 procent män). Däremot blir män oftare utsatta för homofobiska hatbrott (57 procent män jämfört med 43 procent kvinnor). Kvinnor och män blir utsatta nästan lika mycket för främlingsfientliga hatbrott (51 procent kvinnor och 49 procent män).  

 

Vanligt med dubbel utsatthet bland skolungdomar

Enligt Brås frågeundersökning till skolungdomar (SUB 2012) blev 4,5 procent av de tillfrågade eleverna i årskurs nio utsatta för främlingsfientliga hatbrott år 2011 och 2,2 procent för antireligiösa hatbrott. Två tredjedelar av dem som utsattes för ett antireligiöst hatbrott blev även utsatta för främlingsfientliga hatbrott. Av dem som utsattes för främlingsfientliga hatbrott blev en tredjedel även utsatta för antireligiösa hatbrott.

 

Politiker kan utsättas för hatbrott i sin roll som politiker

Enligt Brås frågeundersökning Politikernas trygghetsundersökning (PTU 2013) blev 2,5 procent av Sveriges förtroendevalda politiker utsatta för hatbrott i sin roll som politiker år 2012. Vanligast var att utsättas för främlingsfientliga hatbrott. Politiker med utländsk bakgrund var mer utsatta än politiker med svensk bakgrund (7,0 procent av politikerna med utländsk bakgrund utsattes, medan 2,1 procent av politikerna med svensk bakgrund utsattes).

Främlingsfientlighet/rasism vanligaste motivet i polisanmälningarna

Under 2014 uppskattades det totala antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv till knappt 6 270. I de flesta av dessa, 69 procent, var motiven främlingsfientliga/rasistiska. Det förekom islamofobiska motiv i 8 procent av anmälningarna, kristofobiska och andra antireligiösa motiv i 8 procent samt antisemitiska motiv i 4 procent. Motivet var sexuell läggning 10 procent av anmälningarna medan 1 procent av anmälningarna hade ett transfobiskt motiv.


Olaga hot/ofredande vanligast

De vanligaste brottstyperna i anmälningarna 2014 var olaga hot/ofredande (43 procent), våldsbrott (15 procent) och ärekränkning (14 procent).

 

Hatbrott begås överallt där människor finns

Hatbrott begås på olika platser där människor vistas i sin vardag. Den vanligaste brottsplatsen 2014 var utomhus på allmän plats, till exempel gator, torg eller parker (21 procent). Även hem var vanligt förekommande (13 procent), likaså arbetsplatser och internet (11 procent vardera). Hatbrott på internet kan exempelvis innebära e-post, meddelanden på Facebook och Instagram, kommentarer på forum och artiklar på hemsidor.


Gärningspersonen ofta obekant för den utsatta

I mer än hälften av hatbrottsanmälningarna från 2014 var gärningspersonen obekant för den utsatta och vid en tredjedel en ytligt bekant, till exempel en granne eller skolkamrat.

 

Länk

Centrum mot rasism
Forum för levande historia
Polisens hatbrottsjour
RFSL Ungdom

 

Läs mer på Brås webbplats

Anmälda hatbrott
Hatbrott 2014
Politikernas trygghetsundersökning

En hand med röda fiskar på ena sidan och blå fiskar på den andra.

Foto: Gunnar3000

 

Illustratör: Anders WormEmma och Angela är en tonårspar som bor ihop. Men deras relation präglas av avundsjuka, hot och misshandel.
Följ vad som händer med Angela.