Här har vi samlat några ord som ofta förekommer i texter om brott och brottslighet.

 

Anhållande
Frihetsberövande tvångsåtgärd av en person som är skäligen misstänkt för brott. Anhållande beslutas av åklagare. Frihetsberövandet gäller till dess att personen sätts på fri fot eller fram till häktning, vilket för närvarande måste ske inom tre dagar (24 kap. RB).

Anmält brott

Ett brott som anmälts och registrerats som brott av polis, tull eller åklagare i Sverige under redovisningsåret. Även brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands.

Anstalt
Annan benämning på fängelse. Anstalterna är antingen öppna eller slutna beroende på graden av säkerhet. Från och med 2012 finns säkerhetsnivåerna 1-3, i fallande ordning efter säkerhetsgrad. Klass 1 har högst säkerhet.


Avvikelse

Innebär att en klient har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd (rymning) eller inte har återvänt till anstalten efter att ha haft tillstånd att under en viss tid vistas utanför anstaltsområdet under en viss tillåten tid.


Beläggning

Antal klienter, inklusive personer på permission och korttidsfrånvarande, det vill säga de som upptar en plats i anstalt. Beläggningen används ofta för att mäta hur många som befinner sig i anstalt vid ett visst tillfälle, så kallad tvärsnittsstatistik.


BrB

se Brottsbalken


Brott
Ett brott är en handling eller underlåtenhet att handla som är belagd med straff i svensk lag.


Brott mot person

Brott mot brottsbalkens 3–7 kapitel, till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.


Brottsbalken

Här ingår de mest välbekanta brotten, ordnade i olika kategorier, till exempel brott mot person, och brott mot förmögenhet. I brottsbalken anges också straffskalorna för brotten. År 1965 ersatte brottsbalken 1864 års strafflag.

29 kap. 6 §: Påföljdseftergift kan meddelas om det är uppenbart oskäligt att döma till påföljd med hänsyn tagen till vissa omständigheter som anges i 29 kap. 5 § BrB. Exempel på sådana omständigheter är om gärningsmannen drabbats av allvarlig kroppsskada till följd av brottet, har hög ålder eller lider av dödlig sjukdom eller skada.

30 kap. 6 §: Den som begått ett brott under påverkan av allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse. Om rätten finner att man inte heller bör döma till någon annan påföljd ska personen vara fri från påföljd.

34 kap 1 § 1 p: Detta lagrum tillämpas i de fall en person som dömts (till fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom eller sluten ungdomsvård) för ett brott och begår ett annat brott under tiden innan domen eller påföljden helt verkställts. Rätten kan förordna att den gamla påföljden även avser det nya brottet.


Brottsdeltagande

En misstänkt persons registrerade deltagande i ett visst brott. Om en person begått ett brott räknas det som ett brottsdeltagande.


Brottsstatistik

Här ingår uppgifter om brott som kommit till polisens, åklagarens, tullens eller Ekobrottsmyndighetens kännedom (anmälda brott), brott för vilka utredande myndighet har fattat ett beslut som innebär att handläggningen av brottet avslutas (handlagda brott) samt straffbara personer som skäligen kan misstänkas för brott (misstänkta personer) och brottsdeltaganden.


Brottstyp/brottskategori

Brott av liknande slag, till exempel stöldbrott, våldsbrott och narkotikabrott.


Böter

Böter (dagsböter, penningböter eller normerade böter) utdöms genom dom eller strafföreläggande. Bötesbeloppet beräknas och betalas på olika sätt beroende på typ av böter. Även polisen och tullen kan till exempel i trafiksammanhang utfärda böter, så kallad ordningsbot. Böter som inte betalas får, om inte annat föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. Böter tillfaller staten.


Dagsböter

Bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårhetsgrad, och varje dagsbots storlek fastställs med hänsyn till den dömde personens ekonomiska förhållanden. Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott högst 200). Beloppet för varje dagsbot kan variera mellan 50 och 1 000 kronor. Minsta totala bötesbelopp är 750 kronor.


Dold brottslighet

Brott som inte kommer till polisens kännedom och som därför inte registreras. (Se även: Synlig brottslighet.)


Domslut

Med ett domslut avses i statistiken en fällande dom i tingsrätt. Domarna redovisas oavsett om de överklagats eller inte. Det innebär att en person som dömts i tingsrätt, men frikänts i hovrätt, kommer att redovisas som dömd i statistiken. En person som friats i tingsrätt, men fällts i hovrätt kommer över huvud taget inte med i statistiken.


Domstolsstatistik

Statistik över antalet mål och ärenden (både brottmål och civilmål) vid alla typer av domstolar m.m.


Faktisk brottslighet

Omfattar alla brott, både de dolda och de synliga. Av teoretiska och praktiska skäl kan storleken på den faktiska brottsligheten aldrig anges exakt.


Fall

Vid en och samma polisanmälan kan en eller flera brottstyper/brottskoder registreras. Antalet fall avser antalet registrerade brottstyper/brottskoder. Varje fall kan innehålla ett eller flera brott.

Exempel: i en och samma polisanmälan rapporteras misshandel som ägt rum vid tre olika preciserade tillfällen. Detta redovisas som tre brott, men som ett fall i statistiken. Skulle man dessutom anmäla olaga hot vid samma anmälningstillfälle redovisas detta i statistiken som två fall. I statistiken över anmälda brott redovisas nästan alltid antal brott.


Frigivna

Personer som villkorligt frigivits från sina fängelsestraff och personer som helt har verkställt sina fängelsestraff. I dag tillämpas enligt huvudregeln villkorlig frigivning efter 2/3 av den tid som dömts ut.


Frivård

Frivården ansvarar för straff/påföljder i frihet. Det finns 34 frivårdskontor i hela landet, som har hand om övervakningen av personer som dömts till skyddstillsyn samt personer som avtjänar sitt fängelsestraff i form av fotboja (s k intensivövervakning med elektronisk kontroll).


Fängelse

Fängelsestraffet döms ut på viss tid eller på livstid. Fängelse på viss tid får som regel inte överstiga tio år och inte understiga 14 dagar. Om fängelse är på längre tid än tio år och på livstid beror på brottet.


Förundersökning

Polisens och åklagarens utredning av ett anmält brott.


Gripande

Frihetsberövande av en person som är misstänkt för brott. Detta får ske när polisen inte kan eller hinner vänta på att åklagaren ska fatta beslut om anhållande.


Gromning

Gromning innebär att någon tar kontakt med barn under 15 år för att längre fram begå övergrepp. Vid gromning sker oftast den första kontakten på ett chattforum eller en sida för kontaktannonser. Att ta kontakt med barn i sexuellt syfte är olagligt.


Hatbrott

Hatbrott innebär att någon angriper en person eller en grupp av människor på grund av deras uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck


Huvudbrott

En person kan lagföras för flera brott i en lagföring. I statistiken redovisas dock endast det brott som har det strängaste straffet i straffskalan, det så kallade huvudbrottet. Detta innebär att statistiken ger en underredovisning av flertalet brott, framförallt av de mer lindriga brotten. För huvuddelen av dessa fall utdöms en gemensam påföljd för samtliga brott. Endast i ett fåtal fall finns referenser som pekar ut vilket brott som lett till vilken påföljd. Vanligtvis kan man således inte avgöra vilken påföljd som utdömts för ett enskilt brott. För att man i statistiken ska kunna redovisa påföljden efter brott används huvudbrotts- och huvudpåföljdsprincipen.

Som huvudbrott väljs det brott i en lagföring som har den strangaste straffskalan. Om två brott har samma straffskala väljs slumpmässigt ett av brotten som huvudbrott. Huvudbrottsprincipen innebär att redovisningen av antalet personer lagförda för en enskild brottstyp är en minimiskattning. De brott som har ett lågt straffvärde och ofta begås i samband med andra brott och därmed sällan kategoriseras som huvudbrott, blir underrepresenterade i statistiken.


Huvudpåföljd

På liknande sätt som för brotten (se huvudbrott), kan flera påföljder utdömas för ett brott. Som regel väljs den strängaste påföljden i domen som huvudpåföljd. Påföljderna rangordnas efter grad av ingripande med fängelse först och påföljd eftergiven sist. I de fall där referenser förekommer mellan brotten och påföljderna, väljs den påföljd som huvudbrottet lett till, även om det finns en annan, mer ingripande påföljd i domen.


Häktning

Frihetsberövande som beslutas av domstol efter framställning av åklagare. Häktningsförhandling ska ske i domstol senast fyra dagar efter gripandet. Åtal ska normalt vara väckt inom två veckor från häktningsbeslutet.


Häktningsframställning

Åklagarens skriftliga begäran hos en domstol om häktning (se även häktning) av en person som är skäligen misstänkt för brott.


Inskrivna

Personer som ett häkte eller en anstalt har det administrativa ansvaret för. Normalt vistas personen på häktet eller anstalten. En klient kan dock vara inskriven utan att vara närvarande. Exempelvis räknas en person, som har avvikit eller som är placerad på sjukhus enligt 9 kap. 1 i fängelselagen, som inskriven.


Intagna

Personer som har tagits in i anstalt för att avtjäna ett fängelsestraff.


Intensivövervakning med elektronisk kontroll

Ett sätt att verkställa ett utdömt fängelsestraff utanför anstalt. Den dömde får då inte vistas utanför sin bostad annat än på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål, såsom arbete, utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Detta kontrolelras med elektroniska hjälpmedel. Kallas även fotboja.

Kriminalpolitik

Den del av politiken som sysslar med samhällets förebyggande och kontrollerande åtgärder mot brottsligheten och med påföljder för brott.


Kriminalstatistik

Ett samlingsbegrepp för brottsstatistik, lagföringsstatistik, kriminalvårdsstatistik och återfallsstatistik.


Lagförda personer

Lagförda personer syftar i statistiken på antalet unika personer som någon gång under året har lagförts för ett eller flera brott.


Lagföringsbeslut

Begreppet lagföringsbeslut innebär förenklat att en person har förklarats skyldig till ett brott.


Medelfolkmängd

Genomsnitt av folkmängden i början av året och i slutet av året.


Medling

Medling, som är frivilligt, innebär att gärningsman och brottsoffer möts tillsammans med en opartisk medlare, för att prata om brottshändelsen.


Minderårig

Person som inte är straffmyndig, det vill säga under 15 år. Minderåriga kan inte lagföras och de redovisas varken i statistiken över personer misstänkta för brott, statistiken över personer lagförda för brott eller kriminalvårdsstatistiken.


Misstänkt person

När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses skäligen misstänkt och att brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning.


Mängdbrott

Kallas ibland vardagsbrott. Vanligt förekommande brott som drabbar många människor, till exempel stöld, snatteri, skadegörelse, tillgrepp av fortskaffningsmedel, misshandel, grov olovlig körning och rattfylleribrott.

Människohandel

Handeln med människor, på engelska trafficking. Människohandel är en organiserad transport av människor som syftar till att utnyttja dem för olika ändamål.


Mörkertal

Mörkertalet anger relationen mellan det faktiska antalet brott och det synliga eller anmälda antalet brott. Om t ex mörkertalet är 1, anmäls alla begångna brott. Om mörkertalet är 2, är det faktiska antalet brott dubbelt så stort som det synliga antalet brott.

Nätbrott

Det kan handla om hot och trakasserier upprepade trakasserier via e-post, och där förövaren sprider rykten och lögner om sitt offer på hemsidor och i diskussionsforum. Det kan också vara hatbrott, eller informationsspridning i nyhetsgrupper, till exempel om hur bomber tillverkas.


Nätfiske / Phishing

En form av identitetsstöld där offren, via ett e-postmeddelande uppmanas att klicka på en länk till en bank (eller annan elektronisk resurs) hemsida. De hamnar på en kopia av sidan där de uppmanas att lämna ifrån sig personliga uppgifter.


Offerundersökning

I offerundersökningar ställs frågan om man varit utsatt för brott under en viss tidsperiod.


Officiell statistik

Sådan statistik, som regleras i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Statistiken ska framställas av en myndighet enligt regeringens föreskrifter.


Ordningsbot

Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas av polisman eller tulltjänsteman. Åklagarmyndigheten beslutar i samråd med polisen  vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Endast brott med penningböter eller normerade böter i straffskalan kan komma i fråga för ordningsbot. Ordningsbot redovisas endast summariskt till Brå och redovisas därför separat.


Penningböter

Böter med ett fastställt engångsbelopp. Beloppet kan vara lägst 200 och högst 4 000 kronor (som gemensam påföljd för flera brott högst 10 000 kronor). Böter ska dömas ut enligt vad som är föreskrivet för brottet.


Permission

För att underlätta anpassningen till samhället kan en intaget vebiljas tillstånd att lämna anstalten för kort tid, om det inte finns någon påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller misskötsamhet.


Personuppklarat brott

Handlagt brott där ett lagföringsbeslut har fattats om minst en person som är misstänkt för brottet.


Personuppklaringsprocent

Mått som redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga handlagde brott under samma period.


Preskriberat brott

Preskription (åtalspreskription) och preskriptionstider regleras i 35 kap. BrB. En person får inte åtalas efter viss tid från det att brottet har begåtts, vilket gör att gärningsmannen inte kan dömas efter denna tid. Preskriptionstiderna varierar mellan två år till 25 år för olika typer av brott. Den längsta tiden gäller för brott som kan medföra livstids fängelse.


Påföljd

Sammanfattande begrepp för fängelse, böter, villkorlig dom och skyddstillsyn samt rättspsykiatrisk vård, tvångsvård av missbrukare, sluten ungdomsvård och överlämnande till särskild vård. Vissa påföljder kan kombineras med varandra eller förenas med föreskrifter om samhällstjänst, kontraktsvård och ungdomstjänst. Fängelsestraffet kan verkställas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja).


Referenser

När skilda påföljder utdöms för olika brott anger referenserna vilket brott som är kopplat till vilken påföljd.


Region/län

Avser det län/region där brottet har handlagts. Huvudregeln är att brottmål ska handläggas vid den polismyndighet, åklagarmyndighet eller tingsrätt som finns på den ort där brottet begåtts.

Registrerad brottslighet
Brott som kommit till polisens, tullens, åklagarnas och Ekobrottsmyndighetens kännedom och registrerats. Samma sak som anmäld brottslighet.


Rymning

Innebär att en klient intagen i anstalt har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd.


Rättspsykiatrisk undersökning

Rätten får besluta om rättspsykiatrisk undersökning för att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård eller om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Rättspsykiatrisk undersökning får endast ske vid erkännande av gärningen eller om det finns övertygande bevisning och under förutsättning att påföljden bedöms bli strängare än böter. En person får endast överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning om personen har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning.


Rättspsykiatrisk vård

Om den som har begått ett brott lider av en allvarlig psykisk störning får rätten överlämna honom eller henne till rättspsykiatrisk vård om påföljden inte kan stanna vid böter. Detta under förutsättning att det med hänsyn till personens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att personen är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Rätten får besluta att särskild utskrivningsprövning ska äga rum vid vården om det finns risk för att personen i fråga återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag, till följd av den psykiska störningen.


Rättsstatistik

Ett samlingsbegrepp för kriminalstatistik och domstolsstatistik.


Samhällstjänst

Samhällstjänst innebär en skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240 timmar. Samhällstjänst kan utfärdas i samband med skyddstillsyn och villkorlig dom.


Självdeklarationsundersökningar

I sådana undersökningar ställs frågan om man själv begått brott under en viss tidsperiod.


Skimning

Skimning, en form av kreditkortsbedrägeri där någon olovligen använder en speciell avläsare för att kopiera innehållet i magnetremsan på ett kreditkort. Denna information läggs sedan över på ett annat kort. Bedragaren använder kortet för att betala med och räkningarna hamnar hos den ursprunglige ägaren.

En mer avancerad form av skimning är att montera speciell elektronisk apparatur, skimningapparat, på en bankomat och sedan läsa av innehållet på bankomatkortet samt den speciella koden som behövs. Därefter gör man ett falskt kort och tar ut pengar från någon annans bankkonto.


Skyddstillsyn

Skyddstillsyn är en påföljd som innebär en prövotid under tre år, då den dömde ska vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Personen är under övervakning minst ett år. Övervakningen upphör normalt efter ett år om inte den dömde av särskilda skäl anses vara i behov av förlängd övervakning. Under övervakningen kan den dömde meddelas föreskrift om missbruksvård med mera, som han eller hon är skyldig att följa. Skyddstillsyn får utdömas för ett brott, där rätten anser att påföljden inte kan stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter, fängelse eller samhällstjänst och fortgår under en prövotid av tre år. Vid val av påföljd ska rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet. Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Den dömde kan också i vissa fall omhändertas i högst fjorton dagar. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annan påföljd, till exempel fängelse.


Sluten ungdomsvård

Påföljden innebär att ungdomar under 18 år, som begått allvarliga brott, kan dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för verkställigheten, som sker på särskilda ungdomshem. Reformen infördes år 1999, och syftet med den är att minimera de skadeverkningar som en vistelse i fängelse kan ge ungdomar.


Specialstraffrätt

Strafflagar utanför brottsbalken, till exempel trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och miljöskyddslagen.


Stalkning

Upprepade trakasserier eller förföljelser mot någon, till exempel genom att hota, göra ovälkomna besök, ringa upprepade gånger på telefonen eller skicka brev eller e-post med kränkande innehåll. Det vanligaste är att gärningspersonen är bekant med offret.


Straff

Fängelse och böter.


Straffbar

Person som fyllt 15 år och därmed kan lagföras för brott. Tidigare användes begreppet straffmyndig.


Strafföreläggande

Strafföreläggande utfärdas av åklagare, i de flesta fall i form av böter. Från och med år 1997 kan även villkorlig dom enskilt eller i kombination med böter utfärdas. Om det finns förutsättningar för det bör åklagaren utfärda strafföreläggande för den misstänkte i stället för att väcka åtal (SFS 1970:60). Strafföreläggande kan utfärdas för brott där böter ingår i straffskalan. För att ett strafföreläggande ska vinna laga kraft, måste det godkännas av den misstänkte. I statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer redovisas utfärdade strafförelägganden och i lagföringsstatistiken redovisas godkända strafförelägganden.


Stämpling

Att någon i samråd med en annan person beslutar att begå ett brott, försöker förmå en annan person att begå ett brott eller själv åtar eller erbjuder sig att begå ett brott.


Stöldbrott

Begreppet stöldbrott används bland annat i statistiken som synonym till begreppet tillgreppsbrott. (Se tillgreppsbrott).


Synlig brottslighet

Ungefär detsamma som registrerad brottslighet och anmäld brottslighet. (Se även: Dold brottslighet.)


Tillgreppsbrott

Brott mot brottsbalkens 8:e kapitel till exempel stöld, snatteri, rån och tillgrepp av fortskaffningsmedel.


Ungdomstjänst

De som är mellan 15 och 21 år gamla kan dömas av domstolen till ungdomstjänst. Ungdomstjänst innebär att den unge ska arbeta utan lön och delta i samtal om kriminalitet. Arbetet ska genomföras på kvällar och helger. Ungdomstjänst är en påföljd som kan variera mellan 20 och 150 timmar och som socialtjänsten är skyldig att administrera. Sedan den 1 januari 2007 finns ungdomstjänst både som en en fristående påföljd och som en påföljd i kombination med ungdomsvård.


Ungdomsvård

Påföljden är avsedd för ungdomar, främst sådana som är 15-17 år, som har ett särskilt behov av stöd eller hjälp från socialtjänsten. Påföljden motsvarar det som tidigare kallades "vård inom socialtjänsten" och preciseras i varje enskilt fall i ett ungdomskontrakt eller en vårdplan, som bifogas domen i fråga. Påföljden kan förenas med böter eller särskild föreskrift om ungdomstjänst.

Upptäcktsrisk

Sannolikheten att bli misstänkt för ett brott man begått. Upptäcktsrisken är i allmänhet liten.


Utredda brott
Handlagda brott för vilka utredning har bedrivits och beslut om brottet har fattats under redovisningsåret. Med utredning avses förundersöking, förenklad utredning eller utredning enligt lagen om unga lagöverträdare.


Villkorlig dom

Villkorlig dom innebär en prövotid på två år, under vilken personen ska vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig själv. Rätten får döma till villkorlig dom om påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter och samhällstjänst.


Villkorlig frigivning

Innebär att den som dömts till fängelse på viss tid kan friges innan hela den utdömda strafftiden har avtjänats. Generellt gäller att man friges villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden, dock minst en månad.


Våldsbrott

Det finns olika definitioner på våldsbrott. I vissa definitioner inkluderas enbart mord, dråp och misshandel. Andra definitioner innefattar även brottstyperna grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, rån och våld mot tjänsteman.


Ålder

Vilken ålder som är relevant skiljer sig åt mellan olika typer av statistik. I statistiken över personer misstänkta för brott och brottsdeltaganden avses den ålder den misstänkte hade vid tiden för det första brottet, som personen misstänkts för under den aktuella statistikperioden. I statistiken över personer lagförda för brott avses åldern vid tiden då domstolen eller åklagaren beslutade om lagföring. I kriminalvårdsstatistiken avses åldern då anstaltsvistelsen eller övervakningen påbörjades eller tidpunkten för mättillfället (1 oktober). I återfallsstatistiken avses åldern vid ingångslagföringen.


Åtal/åtalsbeslut

Åklagaren beslutar att åtal ska väckas, det vill säga att gärningen ska prövas i domstol.


Åtalsunderlåtelse
Avser de fall då åklagaren beslutar att inte väcka åtal, trots att det råder klarhet i skuldfrågan och den misstänkte normalt sett har erkänt sig skyldig till brottet. Anledningen är ofta att brottet är lindrigt och att personen i stället åtalas för ett annat, grövre brott, eller att personen är ung.


Återfall

En person som fått en påföljd (eller åtalsunderlåtelse) och lagförs för ett nytt brott inom en viss tidsperiod sägs återfalla i brottslighet. Man brukar ange hur många procent av en viss grupp som återfallit (återfallsandelen, återfallsprocent, återfallsfrekvens).


Övergrepp i rättssak

Det är ett allvarligt brott att genom hot eller våld försöka få någon att inte anmäla brott, vittna eller ta tillbaka en anmälan. Brottet kallas övergrepp i rättssak och kan ge ett långt fängelsestraff.


Överlämnande till vård enligt LVM

Om den som har begått brott kan bli föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) får rätten överlämna åt socialnämnden eller år den som förestår hemmet (i de fall personen redan är intagen i ett hem) att anordna vård. Om det begångna brottet kan ge strängare straff än fängelse i ett år, får detta endast ske om det föreligger särskilda skäl.


Övervakning

Personer som har dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna kan stå under övervakning av frivården en viss tid. Personen ska då följa vissa föreskrifter och kan få hjälp och stöd från frivården.

Foto: Ester Sorri