Ordlistan

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö

Här har vi samlat några ord som ofta förekommer i texter om brott och brottslighet.

Anhållande

Frihetsberövande tvångsåtgärd av en person som är skäligen misstänkt för brott. Anhållande beslutas av åklagare. Frihetsberövandet gäller till dess att personen sätts på fri fot eller fram till häktning, vilket för närvarande måste ske inom tre dagar (24 kap. RB).

Anmält brott

Ett brott som anmälts och registrerats som brott av polis, tull eller åklagare i Sverige under redovisningsåret. Även brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands.

Anstalt

Annan benämning på fängelse. Anstalterna är antingen öppna eller slutna beroende på graden av säkerhet. Säkerhetsmässigt delas de in i sex klasser. Klass A har högst säkerhet, t ex Kumla och Hall, klass B har näst högst säkerhet, t ex Tidaholm och Norrtälje, etc. Alla säkerhetsklasser till och med klass E är slutna. Säkerhetsklass F är öppen anstalt.

Avvikelse

En klient har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd (rymning) eller har inte återkommit till anstalten efter att ha haft tillstånd att under en viss tid vistas utanför anstaltsområdet med eller utan tillsyn av personal.

Beläggning

Antal klienter, inklusive personer på permission och korttidsfrånvarande, det vill säga de som upptar en plats i anstalt. Beläggningen används ofta för att mäta hur många som befinner sig i anstalt vid ett visst tillfälle, så kallad tvärsnittsstatistik.

BrB

se Brottsbalken

Brott

Ett brott är en handling eller underlåtenhet att handla som är belagd med straff i svensk lag.

Brott kan ej styrkas

Detta är ett beslut, som kan fattas av polis, tull eller åklagare om att inte inleda en undersökning eller att lägga ned en pågående undersökning. Beslutet kan ha två betydelser:

det kan inte styrkas (”bevisas”) att ett brott föreligger,
det kan inte styrkas (”bevisas”) att den misstänkte begått brottet.

Detta speglas delvis av hur statistiken är uppbyggd. Om polis, tull eller åklagare lägger ned undersökningen utan att någon skäligen misstänkt person hittats (i statistiken beslut på anmälan, då ingen skälig misstänkt person finns) räknas brottet som uppklarat. Om polisen eller åklagaren däremot fattar beslutet brott kan ej styrkas när en misstänkt person registrerats (beslut på personblad, då skälig misstänkt person finns), räknas brottet som ouppklarat.

Brott mot person

Brott mot brottsbalkens 3–7 kapitel, till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.

Brottsbalken

Här ingår de mest välbekanta brotten, ordnade i olika kategorier, till exempel brott mot person, och brott mot förmögenhet. I brottsbalken anges också straffskalorna för brotten. År 1965 ersatte brottsbalken 1864 års strafflag.

29 kap. 6 §: Påföljdseftergift kan meddelas om det är uppenbart oskäligt att döma till påföljd med hänsyn tagen till vissa omständigheter som anges i 29 kap. 5 § BrB. Exempel på sådana omständigheter är om gärningsmannen drabbats av allvarlig kroppsskada till följd av brottet, har hög ålder eller lider av dödlig sjukdom eller skada.

30 kap. 6 §: Den som begått ett brott under påverkan av allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse. Om rätten finner att man inte heller bör döma till någon annan påföljd ska personen vara fri från påföljd.

34 kap 1 § 1 p: Detta lagrum tillämpas i de fall en person som dömts (till fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom eller sluten ungdomsvård) för ett brott och begår ett annat brott under tiden innan domen eller påföljden helt verkställts. Rätten kan förordna att den gamla påföljden även avser det nya brottet.

Brottsstatistik

Här ingår uppgifter om brott som kommit till polisens, åklagarens och tullens kännedom (anmälda brott), brott som klarats upp (uppklarade brott) samt straffmyndiga personer som skäligen kan misstänkas för brott (misstänkta personer) och brottsdeltaganden.

Brottstyp/brottskategori

Brott av liknande slag, till exempel stöldbrott, våldsbrott och narkotikabrott.

Böter

Böter (dagsböter, penningböter eller normerade böter) utdöms genom dom eller strafföreläggande. Bötesbeloppet beräknas och betalas på olika sätt beroende på typ av böter. Även polisen och tullen kan till exempel i trafiksammanhang utfärda böter, så kallad ordningsbot. Böter som inte betalas får, om inte annat föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. Böter tillfaller staten.

Cybervåld

Det kan handla om cyberstalking med upprepade trakasserier via e-post och där förövaren sprider rykten och lögner om sitt offer på hemsidor och i diskussionsforum. Det kan också vara hatbrott, eller informationsspridning i nyhetsgrupper, till exempel om hur bomber tillverkas.

Dagsböter

Bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårhetsgrad, och varje dagsbots storlek fastställs med hänsyn till den dömde personens ekonomiska förhållanden. Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott högst 200). Beloppet för varje dagsbot kan variera mellan 30 och 1 000 kronor. Minsta totala bötesbelopp är 450 kronor.

Dold brottslighet

Brott som inte kommer till polisens kännedom och som därför inte registreras. (Se även: Synlig brottslighet.)

Dom

Med dom avses i statistiken en fällande dom i tingsrätt. Domarna redovisas oavsett om de överklagats eller inte. Det innebär att en person som dömts i tingsrätt, men frikänts i hovrätt, kommer att redovisas som dömd i statistiken. En person som friats i tingsrätt, men fällts i hovrätt kommer över huvud taget inte med i statistiken.

Domstolsstatistik

Statistik över antalet mål och ärenden (både brottmål och civilmål) vid alla typer av domstolar m.m.

Faktisk brottslighet

Omfattar alla brott, både de dolda och de synliga. Av teoretiska och praktiska skäl kan storleken på den faktiska brottsligheten aldrig anges exakt.

Fall

Vid en och samma polisanmälan kan en eller flera brottstyper/brottskoder registreras. Antalet fall avser antalet registrerade brottstyper/brottskoder. Varje fall kan innehålla ett eller flera brott.

Exempel: i en och samma polisanmälan rapporteras misshandel som ägt rum vid tre olika preciserade tillfällen. Detta redovisas som tre brott, men som ett fall i statistiken. Skulle man dessutom anmäla olaga hot vid samma anmälningstillfälle redovisas detta i statistiken som två fall. I statistiken över anmälda brott redovisas nästan alltid antal brott.

Frigivna

Personer som villkorligt frigivits från sina fängelsestraff och personer som helt har verkställt sina fängelsestraff. I dag tillämpas enligt huvudregeln villkorlig frigivning efter 2/3 av den tid som dömts ut.

Frivård

Kriminalvård i frihet. Frivårdskontoren (35 stycken) har hand om övervakningen av personer som frigivits villkorligt, personer som dömts till skyddstillsyn och personer som avtjänar sitt fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Fängelse

Fängelse kan vara i minst 2 veckor och högst 18 år eller livstid. Nästan ingen som har en längre strafftid än 2 månader avtjänar hela denna tid, utan friges villkorligt.

Förundersökning

Polisens och åklagarens utredning av ett anmält brott.

Gripande

Frihetsberövande av en person som är misstänkt för brott, som utförs av polisen i avvaktan på att övervakningsnämnden fattar annat beslut (26 kap. 22 § BrB eller 28 kap. 11 § BrB).

Grooming

Via en chatsida på nätet kan pedofiler söka kontakt med barn och unga. De försöker bli bekanta med dem och stämmer så småningom kanske ett fysiskt möte eller ber att få bilder på barnen.

Hatbrott

Hatbrott används ofta som benämning för brott med främlingsfientliga, rasistiska och homofobiska motiv. Begreppet har uppmärksammats sedan mitten på 1990-talet i Sverige, men har använts sedan 1980-talet i USA. Även om det saknas en enhetlig definition av begreppet, är det som utmärker hatbrott att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde. Det är också själva motivet till brottet som är avgörande för om det är ett hatbrott, inte den brottsliga gärningen.

Huvudbrott

En person kan lagföras för flera brott i en lagföring. I statistiken redovisas dock endast det brott som har det strängaste straffet i straffskalan, det så kallade huvudbrottet. Detta innebär att statistiken ger en underredovisning av flertalet brott, framförallt av de mer lindriga brotten. För huvuddelen av dessa fall utdöms en gemensam påföljd för samtliga brott. Endast i ett fåtal fall finns referenser som pekar ut vilket brott som lett till vilken påföljd. Vanligtvis kan man således inte avgöra vilken påföljd som utdömts för ett enskilt brott. För att man i statistiken ska kunna redovisa påföljden efter brott används huvudbrotts- och huvudpåföljdsprincipen.

Som huvudbrott väljs det brott i en lagföring som har den strangaste straffskalan. Om två brott har samma straffskala väljs slumpmässigt ett av brotten som huvudbrott. Huvudbrottsprincipen innebär att redovisningen av antalet personer lagförda för en enskild brottstyp är en minimiskattning. De brott som har ett lågt straffvärde och ofta begås i samband med andra brott och därmed sällan kategoriseras som huvudbrott, blir underrepresenterade i statistiken.

Huvudpåföljd

På liknande sätt som för brotten (se huvudbrott), kan flera påföljder utdömas för ett brott. Som regel väljs den strängaste påföljden i domen som huvudpåföljd. Påföljderna rangordnas efter grad av ingripande med fängelse först och påföljd eftergiven sist. I de fall där referenser förekommer mellan brotten och påföljderna, väljs den påföljd som huvudbrottet lett till, även om det finns en annan, mer ingripande påföljd i domen.

Häktning

Frihetsberövande som beslutas av domstol efter framställning av åklagare. Åtal ska normalt vara väckt inom två veckor från häktningsbeslutet. I annat fall ska ny häktningsförhandling hållas.

Häktningsframställning

Åklagarens skriftliga begäran hos en domstol om häktning (se även häktning) av en person som är skäligen misstänkt för brott.

Inskrivna

Personer som ett häkte eller en anstalt har det administrativa ansvaret för. Normalt vistas personen på häktet eller anstalten. En klient kan dock vara inskriven utan att vara närvarande. Exempelvis räknas en person, som har avvikit eller som är placerad enligt 37 § KvaL på sjukhus, som inskriven.

Intagna

Personer som har tagits in i anstalt för att avtjäna ett fängelsestraff.

Intensivövervakning med elektronisk kontroll

Intensivövervakning är ett sätt att verkställa ett utdömt fängelsestraff om högst sex månader utanför anstalt. I intensivövervakningen ingår ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål som förvärvsarbete, utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Efterlevnaden av förbudet kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll (SFS 1994:451) inleddes den 1 augusti 1994 under en tidsperiod om två år vid sex frivårdsmyndigheter. Försöksverksamheten utökades från och med den 1 januari 1997 till hela landet. Samtidigt utökades möjligheten till intensivövervakning till att gälla fängelsestraff på upp till tre månader mot tidigare två. År 1999 permanentades försöket. Den 1 april 2005 infördes på försök nya regler för intensivövervakning med elektronisk kontroll. Möjligheterna till intensivövervakning utökades till att gälla utdömt straff om högst sex månader mot tidigare tre månader. Intensivövervakning kan också beviljas åt personer som i slutet av verkställigheter som en särskild utslussningsåtgärd från fängelse. Detta kallas utökad frigång och kan medges för personer efter halva strafftiden förutsatt att minst tre månader har avverkats i fängelse. Den tredje kategorin som kan få intensivövervakning är de som placeras på Kolmårdens öppna anstalt. Där har alla intagna elektronisk övervakning med boja.

Kriminalpolitik

Den del av politiken som sysslar med samhällets förebyggande och kontrollerande åtgärder mot brottsligheten och med påföljder för brott.

Kriminalstatistik

Ett samlingsbegrepp för brottsstatistik, lagföringsstatistik, kriminalvårdsstatistik och återfallsstatistik.

Lagförda personer

Begreppet lagförd person innebär i statistiken förenklat någon som har förklarats skyldig till brott i domstol eller genom s.k. lagföringsbeslut utanför domstol (se lagföring). En och samma person redovisas i statistiken för varje enskilt lagföringsbeslut som denne erhållit under ett kalenderår (s.k. bruttoredovisning). Om flera personer ingår i samma dom redovisas varje enskild person separat i statistiken.

Lagföring

Begreppet lagföring innebär förenklat att en person har förklarats skyldig till ett brott.

Detta kan ske genom att en åklagare meddelar åtalsunderlåtelse eller utfärdar ett strafföreläggande som godkänns av personen eller att personen fälls i domstol (fällande dom). Även ordningsbot utfärdad av polis eller tull omfattas av lagföringsbegreppet. Denna statistik redovisas dock separat. En person kan förekomma i statistiken flera gånger under samma år om personen lagförts vid flera tillfällen under året (bruttoredovisning). Om flera personer ingår i samma lagföring redovisas varje person som en enhet för sig.

Medelfolkmängd
Genomsnitt av folkmängden i början av året och i slutet av året.

Medling

Medling, som är frivilligt, innebär att gärningsman och brottsoffer möts tillsammans med en opartisk medlare, för att prata om brottshändelsen.

Minderårig

Person som inte är straffmyndig, det vill säga under 15 år. Minderåriga kan inte lagföras och de redovisas varken i statistiken över personer misstänkta för brott, statistiken över personer lagförda för brott eller kriminalvårdsstatistiken.

Misstänkt person

När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses skäligen misstänkt och att brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning.

Mängdbrott

Kallas ibland vardagsbrott. Vanligt förekommande brott som drabbar många människor, till exempel stöld, snatteri, skadegörelse, tillgrepp av fortskaffningsmedel, misshandel, grov olovlig körning och rattfylleribrott.

Rikspolisstyrelsens definition av mängdbrott omfattar de brott mot (1) 3 kap BrB som avser misshandel av man eller kvinna med obekant gärningsman, (2) samtliga brott mot 8 kap BrB inklusive personrån men med undantag för övriga rån samt butikstillgrepp, (3) samtliga brott mot 12 kap BrB.

Människohandel

Handeln med människor, på engelska trafficking. Den 1 juli 2002 infördes människohandel för sexuella ändamål som ett nytt brott i brottsbalken. Den 1 juli 2004 utvidgades straffområdet till att omfatta även människohandel som sker inom landets gränser, samt människohandel som syftar till andra former av utnyttjande, till exempel tvångsarbete eller handel med organ.

Mörkertal

Mörkertalet anger relationen mellan det faktiska antalet brott och det synliga eller anmälda antalet brott. Om t.ex. mörkertalet är 1, anmäls alla begångna brott. Om mörkertalet är 2, är det faktiska antalet brott dubbelt så stort som det synliga antalet brott.

Offerundersökning

I offerundersökningar ställs frågan om man varit utsatt för brott under en viss tidsperiod.

Officiell statistik

Sådan statistik, som regleras i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Statistiken ska framställas av en myndighet enligt regeringens föreskrifter.

Ordningsbot

Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas av polisman eller tulltjänsteman. Åklagarmyndigheten (ÅM) bestämmer i samråd med Rikspolisstyrelsen (RPS) vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Endast brott med penningböter eller normerade böter i straffskalan kan komma i fråga för ordningsbot. Ordningsbot redovisas endast summariskt till Brå och redovisas därför separat.

Ouppklarade brott

Brott betecknas som ouppklarade om åklagare eller polis beslutat att inte inleda eller lägger ned utredningen på grund av att
• det inte finns någon misstänkt person och att ”spaningsuppslag saknas”,
• spaningar inte leder till något resultat,
• det, trots utredning, inte kan styrkas att den skäligen misstänkte begått brottet,
• utredningen visar att den skäligen misstänkte är oskyldig.

I statistiken redovisas de två senare punkterna (brott kan ej styrkas och misstänkt oskyldig).

Penningböter

Böter med ett fastställt engångsbelopp. Beloppet kan vara lägst 100 och högst 2 000 kronor (som gemensam påföljd för flera brott högst 5 000 kronor). Böter ska dömas ut enligt vad som är föreskrivet för brottet.

Permission

En intagen kan, för att underlätta anpassningen till samhället, beviljas tillstånd att lämna anstalten enligt 32 och 33 §§ KvaL för en viss kort tid, om det inte finns någon påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk.

Personuppklaring

Personuppklarade brott är den gemensamma benämningen på de brott för vilka beslutats om åtal, utfärdats strafföreläggande eller meddelats åtalsunderlåtelse. Personuppklaring innebär att en person har bundits till brottet. Personen har vid avslutad utredning bedömts som skäligen misstänkt, men ännu inte lagförts.

Personuppklaringsprocent

Personuppklaringsprocenten definieras som antalet personuppklarade brott under det aktuella året dividerat med antalet brott som anmälts samma år angivet i procent.

Phishing

En form av identitetsstöld där offren, via ett e-postmeddelande uppmanas att klicka på en länk till sin banks hemsida. De hamnar på en kopia av sidan där de uppmanas att lämna ifrån sig personliga uppgifter. I Sverige har bland andra Eurocards och Nordeas kunder drabbats men hittills har inga pengar stulits.

Preskriberat brott

Preskription (åtalspreskription) och preskriptionstider regleras i 35 kap. BrB. En person får inte åtalas efter viss tid från det att brottet har begåtts, vilket gör att gärningsmannen inte kan dömas efter denna tid. Preskriptionstiderna varierar mellan två år till 25 år för olika typer av brott. Den längsta tiden gäller för brott som kan medföra livstids fängelse.

Påföljd

Sammanfattande benämning för fängelse, sluten ungdomsvård, böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Överlämnande till särskild vård kan innehålla en föreskrift om ungdomstjänst. Vissa påföljder kan förenas med samhällstjänst. Fängelsestraffet kan verkställas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja).

Referenser
När skilda påföljder utdöms för olika brott anger referenserna vilket brott som är kopplat till vilken påföljd.

Region/län

Avser det län/region där brottet har anmälts, handlagts eller beslutats. Huvudregeln är att brottmål ska behandlas vid den polismyndighet, åklagarmyndighet eller tingsrätt som finns i det geografiska område där brottet är begånget.

Rymning

En klient intagen i anstalt har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd.

Rättspsykiatrisk undersökning

Rätten får besluta om rättspsykiatrisk undersökning för att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård eller om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Rättspsykiatrisk undersökning får endast ske vid erkännande av gärningen eller om det finns övertygande bevisning och under förutsättning att påföljden bedöms bli strängare än böter. En person får endast överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning om personen har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning.

Rättspsykiatrisk vård

Om den som har begått ett brott lider av en allvarlig psykisk störning får rätten överlämna honom eller henne till rättspsykiatrisk vård om påföljden inte kan stanna vid böter. Detta under förutsättning att det med hänsyn till personens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att personen är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Rätten får besluta att särskild utskrivningsprövning ska äga rum vid vården om det finns risk för att personen i fråga återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag, till följd av den psykiska störningen.

Rättsstatistik

Ett samlingsbegrepp för kriminalstatistik och domstolsstatistik.

Samhällstjänst

Samhällstjänst innebär en skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240 timmar. Samhällstjänst kan utfärdas i samband med skyddstillsyn och från och med år 1999 också villkorlig dom.

Självdeklarationsundersökningar

I sådana undersökningar ställs frågan om man själv begått brott under en viss tidsperiod.

Skimning

Skimning, en form av kreditkortsbedrägeri där någon olovligen använder en speciell avläsare för att kopiera innehållet i magnetremsan på ett kreditkort. Denna information läggs sedan över på ett annat kort. Bedragaren använder kortet för att betala med och räkningarna hamnar hos den ursprunglige ägaren.

En mer avancerad form av skimning är att montera speciell elektronisk apparatur, skimningapparat, på en bankomat och sedan läsa av innehållet på bankomatkortet samt den speciella koden som behövs. Därefter gör man ett falskt kort och tar ut pengar från någon annans bankkonto.

Skyddstillsyn

Skyddstillsyn är en påföljd som innebär en prövotid under tre år varunder den dömde ska vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Personen är under övervakning minst ett år. Övervakningen upphör normalt efter ett år om inte den dömde av särskilda skäl anses vara i behov av förlängd övervakning. Under övervakningen kan den dömde meddelas föreskrift om missbruksvård med mera, som han eller hon är skyldig att följa. Skyddstillsyn får utdömas för ett brott, där rätten anser att påföljden inte kan stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter, fängelse eller samhällstjänst och fortgår under en prövotid av tre år. Vid val av påföljd ska rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet. Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Den dömde kan också i vissa fall omhändertas i högst fjorton dagar. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annan påföljd, till exempel fängelse.

Sluten ungdomsvård

Påföljden innebär att ungdomar under 18, år som begått allvarliga brott, kan dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för verkställigheten, som sker på särskilda ungdomshem. Reformen infördes år 1999, och syftet med den är att minimera de skadeverkningar som en vistelse i fängelse kan ge ungdomar.

Spamutskick

Oönskad e-post-reklam. Via ett e-postvirus får man tillgång till en dators adressbok. Då kan en för mottagaren känd avsändare användas vilket ökar chansen att brevet öppnas. Ibland söker man upp oskyddade trådlösa nätverk för att göra utskicken. Trådlösa nätverk använder radiotrafik och förövaren kan sitta på långt håll och ta sig in i systemet.

Specialstraffrätt

Strafflagar utanför brottsbalken, till exempel trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och miljöskyddslagen.

Stalkning

Upprepade trakasserier eller förföljelser mot någon, till exempel genom att hota, göra ovälkomna besök, ringa upprepade gånger på telefonen eller skicka brev eller e-post med kränkande innehåll. Det vanligaste är att gärningspersonen är bekant med offret. • Stalkning i Sverige. Omfattning och åtgärder

Straff

Fängelse och böter.

Straffmyndig

Person som fyllt 15 år och därmed kan lagföras för brott. (Se även Minderårig).

Strafföreläggande

Strafföreläggande utfärdas av åklagare, i de flesta fall i form av böter. Från och med år 1997 kan även villkorlig dom enskilt eller i kombination med böter utfärdas. Om det finns förutsättningar för det bör åklagaren utfärda strafföreläggande för den misstänkte i stället för att väcka åtal (SFS 1970:60). Strafföreläggande kan utfärdas för brott där böter ingår i straffskalan. För att ett strafföreläggande ska vinna laga kraft, måste det godkännas av den misstänkte. I statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer redovisas utfärdade strafförelägganden och i lagföringsstatistiken redovisas godkända strafförelägganden.

Stämpling

Att någon i samråd med en annan person beslutar att begå ett brott, försöker förmå en annan person att begå ett brott eller själv åtar eller erbjuder sig att begå ett brott.

Stöldbrott

Begreppet stöldbrott används bland annat i statistiken som synonym till begreppet tillgreppsbrott. (Se tillgreppsbrott).

Synlig brottslighet

Ungefär detsamma som registrerad brottslighet och anmäld brottslighet. (Se även: Dold brottslighet.)

Teknisk uppklaring

De brott som klarats upp på annat sätt än genom personuppklaring (se definition ovan) definieras som tekniskt uppklarade. Exempel på teknisk uppklaring är när en förundersökning lagts ned (eller inte påbörjats) med beslutsgrunden gärningen ej brott, brott kan ej styrkas, misstänkt minderårig (under 15 år), brottet preskriberat eller andra anledningar.

Tillgreppsbrott

Brott mot brottsbalkens 8:e kapitel till exempel stöld, snatteri, rån och tillgrepp av fortskaffningsmedel.

Ungdomstjänst

Ungdomstjänst är en påföljd som kan variera mellan 20 och 150 timmar och som socialtjänsten är skyldig att administrera.
Sedan den 1 januari 2007 finns ungdomstjänst både som en en fristående påföljd och som en påföljd i kombination med ungdomsvård. Ungdomstjänst består av oavlönat arbete.

Uppklarade brott

En term för brott som, av polis, tull och åklagare, anses ha fått ett ”polisiärt” klarläggande. Termen innebär inte att någon dömts för brottet. Ett brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den åtalade frikänts vid en rättegång. De vanligaste besluten (uppklaringsgrunderna), som innebär att brott redovisas i statistiken som uppklarade brott:

Personuppklarade brott

att åtal väcks
att strafföreläggande utfärdas
att åtalsunderlåtelse meddelas

Tekniskt uppklarade brott

att det, utan att någon person skäligen misstänks, inte kan styrkas att ett brott begåtts
att den anmälda gärningen inte bedöms vara brott
att den misstänkta personen är minderårig (under 15 år).

Uppklaringsprocent

Uppklaringsprocenten definieras som antal brott uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott samma år. Eftersom brotten inte alltid klaras upp samma år som de anmäls kan det under ett år klaras upp fler brott än vad som anmäls. Uppklaringsprocenten blir då högre än 100 procent. Detta är speciellt vanligt vid brottskategorier som har ett litet antal anmälda brott och vid seriebrott, det vill säga fall där flera brott av samma typ anmälts vid samma anmälningstillfälle. På motsvarande sätt kan uppklaringsprocenten vara extremt låg ett visst år om antalet anmälda brott är ovanligt högt och de inte klaras upp inom året.

Upptäcktsrisk

Sannolikheten att bli misstänkt för ett brott man begått. Upptäcktsrisken är i allmänhet liten.

Villkorlig dom

Villkorlig dom innebär en prövotid på två år, under vilken personen ska vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig själv. Rätten får döma till villkorlig dom om påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter och samhällstjänst.

Villkorlig frigivning

Personer som döms till fängelse i mer än en månad friges efter 2/3 av tiden. Om personen döms för nya brott under den villkorliga frigivningen kan den villkorliga frigivningen förverkas och bakas in i det nya fängelsestraffet.

Våldsbrott

Det finns olika definitioner på våldsbrott. I vissa definitioner inkluderas enbart mord, dråp och misshandel. Andra definitioner innefattar även brottstyperna våldtäkt, rån och våld mot tjänsteman.

Ålder

I statistiken över personer misstänkta för brott och brottsdeltaganden avses den ålder den misstänkte hade vid tiden för det första brottet, som personen misstänkts för under den aktuella statistikperioden. I statistiken över personer lagförda för brott avses åldern vid tiden då domstolen eller åklagaren beslutade om lagföring. I kriminalvårdsstatistiken avses åldern då anstaltsvistelsen eller övervakningen påbörjades eller tidpunkten för mättillfället (1 oktober). I återfallsstatistiken avses åldern vid ingångslagföringen.

Åtal/åtalsbeslut

Åklagaren beslutar att åtal ska väckas, det vill säga att gärningen ska prövas i domstol.

Återfall

En person som fått en påföljd (eller åtalsunderlåtelse) och lagförs för ett nytt brott inom en viss tidsperiod sägs återfalla i brottslighet. Man brukar ange hur många procent av en viss grupp som återfallit (återfallsandelen, återfallsprocent, återfallsfrekvens).

Övergrepp i rättssak

Det är ett allvarligt brott att genom hot eller våld försöka få någon att inte anmäla brott, vittna eller ta tillbaka en anmälan. Brottet kallas övergrepp i rättssak och kan ge ett långt fängelsestraff.

Överlämnande till vård enligt LVM

Ifall den som har begått en brottslig gärning kan bli föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) får rätten överlämna åt socialnämnden eller åt styrelsen för hemmet (i de fall personen redan är intagen i ett hem) att anordna behövlig vård. Om det begångna brottet kan ge strängare straff än fängelse i ett år, får överlämnande endast ske om det föreligger särskilda skäl (se även LVM).

Överlämnande till vård inom socialtjänsten

Ifall den som är under 21 år och som begått brott, kan bli föremål för vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (1980:620), får rätten överlämna åt socialnämnden att sörja för nödvändig vård inom socialtjänsten enligt uppgjord vårdplan. Överlämnande får ske endast om socialtjänstens planerade åtgärder kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde, art och den tilltalades tidigare brottslighet. Påföljden kan förenas med böter eller särskild föreskrift om ungdomstjänst.

Övervakning

Personer som har dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna kan stå under övervakning av frivården en viss tid. Personen ska då följa vissa föreskrifter och kan få hjälp och stöd från frivården.