Rån

Ett rånbrott förutsätter både ett tillgrepp av egendom (att man tar eller försöker ta något) och att tillgreppet sker med våld eller hot mot någon. Omkring en procent av Sveriges befolkning blir utsatta för rån varje år, det visar olika brottsofferundersökningar. En grupp som är särskilt drabbade är ungdomar i storstadsområden.
De flesta rån, över 70 procent, begås i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.

 

Vad är ett rån?

Ett rån är om man hotar någon för att tvinga den personen att lämna ifrån sig sina saker. Det spelar ingen roll om det är billiga eller dyra saker. Att hota med kniv och ta mobiltelefonen eller plånboken är ett typiskt personrån. Att tvinga någon att betala en påhittad skuld är däremot inte rån utan olaga tvång. En väskryckning är inte heller rån utan en stöld.
Men ett rån behöver inte innebära att gärningspersonen får med sig några pengar eller någon egendom. Då är det ett försök till rån.

För att ett rån ska bedömas som grovt ska det vara livsfarligt och hänsynslöst. Att hota någon med vapen eller binda offret kan räknas som grovt rån. Att släpa någon längs med marken för att få personen att släppa sin väska kan räknas som grovt rån. Rån mot en taxichaufför i dennes yrkesutövning kan vara grovt rån. Rån mot bank eller värdetransport räknas nästan alltid som grovt rån.

Personrån vanligast

Det finns butiksrån, bank-, post-, och värdetransportrån och rån mot personer. År 2015 anmäldes cirka 8 460 rån vilket var ungefär lika många som året innan. Antalet rån mot privatpersoner (personrån), som är den vanligaste råntypen, var cirka 6 000.

 

Den mest anmälda typen av rån är personrån. De står för omkring 70 procent av alla rån. Enligt svaren i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har 0,9 procent av befolkningen (16–79 år) utsatts för personrån, vilket motsvarar cirka 70 000 personer. Personrån är ett utpräglat ungdomsbrott. År 2014 var hälften av de misstänkta i åldern 15–20 år.

 

Butiksrån är den näst största kategorin och utgjorde nästan tio procent av de anmälda rånen år 2015.

 

Bank-, post- och värdetransportrån är den minsta kategorin och utgör tillsammans 2-3 procent av de anmälda rånen. Men de rånen hör till de mest uppmärksammade. 2015 anmäldes 23 bankrån.

Diagram: Antalet anmälda rånbrott de senaste tio åren (källa: Brå)

Många ungdomar utsätts för rån

Enligt statistiken ökade rånen kraftigt under 1990-talet och har sedan 2000-talet hållit en jämn, men historiskt sett hög nivå. Särskilt utsatta är ungdomar i storstäder och personer som arbetar i jourlivsbutiker, kiosker, tobaksaffärer och guld- och juvelerarbutiker.


Ett vanligt scenario när det gäller personrån är att en ung person blir rånad av ett flertal okända ungdomar på en offentlig plats. Gärningspersonerna är ofta ungdomar som är inne i en kriminell karriär och som har allvarliga sociala problem, med till exempel missbruk. Vi vet inte säkert hur många som råkar ut för personrån, eftersom många av dem som exempelvis blir rånade på mobilen eller andra tillhörigheter på gatan aldrig hör av sig till polisen. Klart är att mindre än hälften av alla personrån kommer till polisens kännedom.

 

I Brås skolundersökning om brott från 2016 uppger drygt 3 procent av killarna och drygt 1 procent av tjejerna i årskurs nio att de blivit utsatta för rån under 2015. Samtidigt uppger ungefär 1 procent av eleverna att de hotat någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker under perioden.

 

Få brott klaras upp

Personrånen är svåra för polisen att klara upp. År 2015 klarades bara 11 procent upp genom att man hittade en misstänkt gärningsperson.

Butiksrånen klarades däremot upp i cirka 25 procent av fallen.
Ofta är gärningspersonerna som begår personrån och butiksrån yngre än de gärningspersoner som rånar banker, postkontor och värdetransporter.


Stort mörkertal

Många ungdomar låter bli att polisanmäla om de blivit rånade av jämnåriga eftersom de är rädda att gärningspersonerna ska hämnas om de får reda på att de gått till polisen.

 

Frågor och svar

Vad kan butiker göra för att förebygga rån?

Svar: Det mest effektiva sättet är att ha så lite kontanter som möjligt i butiken. Till det kan man ta hjälp av tekniska lösningar som till exempel sedelboxar, ökad användning av kontokort och värdeskåp med tidlås. Det är också viktigt att sätta upp skyltar och dekaler så att alla förstår att det inte finns kontanter i kassan. Andra åtgärder kan vara att hålla dyra saker inlåsta eller under uppsikt. Man kan bättra på belysningen, ta bort flyktvägar, installera övervakningskameror och överfallslarm. Bra är också att undvika ensamarbete och att personalen får utbildning i säkerhet.

Läs mer på Brås webbplats

Rån (ur Brottsutvecklingen, pdf)

Madeleine Blixt, utredare på Brå, svarar på olika frågor om rån. Personrån är den vanligaste typen av rån.
Se fler filmer

 

En pojke försöker ta en handväska från en kvinna.

Foto: MonkeyBusiness