Skadegörelse och klotter

Så här berättar en före detta klottrare:
”Graffiti var mitt liv. Jag tyckte jag var ball och jag skulle aldrig åka fast. Men jag torskade dit. Flera gånger. Några år senare satt jag med ett skadestånd på en halv miljon. Polarna skaffade körkort och bil. Själv satt jag i en etta och åt nudlar. Det tog mig tio år att betala av skadeståndet. Hur ball kände jag mig då? Vilken tjej är intresserad av en kille som aldrig har några pengar? Hur kul är det att jobba om kronofogden tar nästan allt? I dag är jag 32 år och äntligen skuldfri.”
-Micke H.-

Typiskt ungdomsbrott

Omkring 195 000 brott polisanmäldes 2015, en ökning med nästan 30 procent från året innan. Skadegörelsebrott och särskilt klotter är ett utpräglat ungdomsbrott. Nästan var tredje av dem som misstänktes för skadegörelse och cirka hälften av dem som misstänktes för klotter år 2015 var ungdomar mellan 15 och 20 år.

 

Många ungdomar vet inte att klotter är ett brott. Blir man dömd för den typen av skadegörelse kan man bli skyldig att betala mycket stora skadestånd. Även den som inte fyllt 15 år kan bli ersättningsskyldig för skadegörelse som man orsakat.

Diagram: Antalet anmälda skadegörelsebrott de senaste tio åren (Källa: Brå)

Ett annat vanligt skadegörelsebrott är att man förstör motorfordon, till exempel krossar bilrutor, skär sönder däck eller repar lacken. Dessa brott står tillsammans för mer än hälften av de polisanmälda skadegörelsebrotten.

Färre klottrar

I Brås skolundersökning om brott från 2016 uppgav knappt var femte niondeklassare att de hade begått någon typ av skadegörelse under år 2015. Det är en större andel killar än tjejer som uppger att de begått skadegörelse (ungefär 21 procent av killarna och 14 procent av tjejerna uppger detta).

 

Det är ungefär lika vanligt att eleverna uppger att de klottrat som att de begått andra typer av skadegörelse (att man t.ex. förstört en busskurs, gatlykta, ett fönster eller liknande), omkring 10–13 procent av eleverna uppgav att de klottrat eller begått någon annan typ av skadegörelse under 2015. Att tända eld på något värdefullt eller måla graffiti var ovanligare, mellan 2 och 3 procent uppgav att de gjort något av detta. En rapport från Barnombudsmannen visar att klotter är det brott som är mest accepterat bland barn och ungdomar. Nästan var femte skolelev tycker att det är okej att en kompis klottrar.


Vanligare att klotter anmäls

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att klotter och annan skadegörelse anmäls till polisen. Stockholms lokaltrafik (SL) har numera nolltolerans för klotter på spårbunden trafik och bussar och anmäler nästan allt klotter till polisen.

 

Bränder

Att tända eld kan orsaka stora skador. Var fjärde brand i Sverige beror på att någon medvetet tänt på. Det kostar samhället cirka en miljard kronor varje år. Det finns exempel på 13-åringar som blivit ersättningskyldiga med miljonbelopp efter att ha orsakat skolbränder.

Varje år anläggs flera hundra skolbränder av ungdomar. Enligt Brandskyddsföreningen uppgår kostnaderna för skolbränder till över 500 miljoner varje år.

Om man startar en brand i en tom byggnad eller om elden riskerar att skada människor kan den som tänt på dömas för mordbrand.

 

Få brott klaras upp

Skadegörelsebrott är, tillsammans med olika former av stöldbrott, en av de brottskategorier som har den lägsta uppklaringsprocenten.


Källa: Brå, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Brandskyddsföreningen och Barnombudsmannen.

 

Läs mer på Brås webbplats

Brott bland ungdomar i årskurs nio
Skadegörelse (ur Brottsutvecklingen, pdf)

En fullklottrad vägg.

Foto: Moori