Ungdomar och brott

Det är ganska vanligt att ungdomar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stöld från exempelvis skolan eller affärer eller olika typer av trafikbrott. De flesta ungdomar som begår brott gör det under en begränsad tid i åldern 13–17 år. Men även om många ungdomar begått något enstaka brott, är det bara en liten grupp som står för en stor del av brottsligheten. Mellan 5 och 10 procent av ungdomarna står för cirka två tredjedelar av brottsligheten. Några av dessa ungdomar börjar tidigt begå brott och fortsätter sedan även i vuxen ålder.

 

Undersöka brottslighet

Det finns olika sätt att undersöka ungdomars brottslighet. Kriminalstatistiken visar hur många brott som anmäls till polisen, hur många ungdomar som blivit misstänkta för brott och hur många som lagförts (dömts med mera). Men de flesta brott som unga begår upptäcks aldrig av vuxenvärlden. Det som ungdomarna själva berättar om sina erfarenheter av brott är därför en viktig källa. Det får man veta genom att var tredje år ställa frågor om brott till landets niondeklassare.  


Unga misstänkta

Kriminalstatistiken visar att ungdomar i åldern 15–20 utgör drygt 20 procent av samtliga misstänkta personer, samtidigt som de är drygt 9 procent av befolkningen (år 2015). Ungdomar är alltså överrepresenterade i statistiken över misstänkta personer i förhållande till befolkningen.

De vanligaste brotten som ungdomar misstänks för är narkotikabrott, stölder och brott mot person.

Relativt få unga har utsatt andra för grovt våld, provat narkotikabrott eller stulit en bil. Men om man har gjort det tillhör man de mer brottsbelastade.

Brottslighet där unga utgör en stor andel bland de misstänkta är rån och misshandel mot jämnåriga, mopedstölder, mened (ljuga i domstol), falskleg, och klotter mot kollektivtrafik. 


Ungas brottslighet minskar

När man frågar ungdomarna själva kan man se att brottsligheten har minskat över tid för flera brottstyper sedan 1995, då den första undersökningen bland elever i årskurs nio gjordes.

Bland de brottstyper som minskat mest fram till 2011 är stöld/snatteri i affär (från 37 till 18 procent) och skadegörelse (från 46 till 25 procent). Den andel ungdomar som uppger att de förstört något med flit, till exempel en gatlykta, har minskat från 32 till 16 procent. Andelen som uppger att de klottrat har minskat från 32 till 17 procent.

Det viktigaste skälet till att brottsligheten har minskat är, enligt en studie från Stockholms universitet, att det helt enkelt är svårare att begå brott idag. De tekniska systemen har gjort det svårt att stjäla bilar och många varor i butiker är larmade och övervakade med kameror. Ändrade ungdomsvanor påverkar också (att mer tid tillbringas med internet och mobiler än utomhus). Men även attityden mot att begå brott har förändrats. 


Färre tycker det är okej att begå brott

Attityderna till att begå brott har blivit mindre tillåtande. Till exempel har andelen elever som anger att de skulle tycka det var "helt okej" eller "ganska okej" om deras kompisar skulle snatta något i en affär, minskat från 27 procent år 1997 till 17 procent år 2011. Andelen som uppger att de någon gång druckit sig berusade, har minskat från 66 till 43 procent mellan 1995 och 2011. Under samma period har andelen elever som uppger att de skolkat, minskat från 44 till 34 procent.

 

Skillnader mellan pojkar och flickor

Pojkar begår oftare våldsbrott, grövre stöldbrott och skadegörelse än flickorna. Snatteri eller att ha provat narkotika är mer jämnt fördelat. Något fler flickor än pojkar anger att de har skolkat eller druckit sig berusade.


Riskfaktorer

De som inte begår brott uppges ha en bättre kontakt med sina föräldrar. Ungdomarna i den gruppen uppger också att deras föräldrar har bättre koll på vad ungdomarna gör. Den grupp ungdomar som är mer brottsbelastad, kännetecknas bland annat av att de har en sämre relation till sina föräldrar och att föräldrarna har sämre koll på vad ungdomarna gör. De umgås med kompisar som oftare är brottsbelastade och de har i större utsträckning en mer tillåtande attityd till att begå brott. En riskfaktor som fått ökad betydelse är dåliga resultat i skolan.

 

Frågor och svar

Vilka brott är typiska ungdomsbrott?

Svar: Snatteri, skadegörelse och klotter, olovlig bilkörning och misshandel.

Vad kan samhället göra åt ungdomsbrott?

Svar: Familjer med problem kan få stöd av olika slag, t ex föräldrautbildning. Attraktiva fritidsaktiviteter kan fånga upp ungdomars energi och kreativitet och därmed fungera brottsförebyggande. Skolan är en annan plats där lärare och elever har möjlighet att arbeta brottsförebyggande. Den fysiska miljön är också viktig liksom att tidigt upptäcka så kallade riskfaktorer hos barn och ungdomar. Ser man vilka barn som löper större risk än andra att hamna i brottslighet, kan man försöka hjälpa dem och deras familjer.

Vad är gängkriminalitet?

Svar: Ungdomsgäng är ofta ett resultat av fattiga och socialt svaga bostadsområden där ungdomars tillvaro präglas av tristess och hopplöshet med icke engagerade föräldrar. Majoriteten av dem som är med i gäng är pojkar. Brott kan bli ett alternativ när det saknas möjligheter till jobb och utbildning. Ju mer gänget är inriktat på kriminalitet, desto mer bygger ungdomarnas relationer på att begå brott och desto större är risken att det gemensamma målet blir att bara begå brott. I skydd av gruppen kan ungdomar känna sig starka, men det som vanligtvis utmärker individerna i kriminella ungdomsgäng är låg självkänsla, våldsbenägenhet, en motsträvig inställning till föräldrar och andra vuxna och en motvilja mot vedertagna sociala regler.

Läs mer på Brås webbplats Brott bland ungdomar i årskurs nio
Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor (ur Brottsutvecklingen i Sverige, pdf)
Grövre våld i skolan
Barn som begått brott  
Statistik om brott

Länk

jagvillveta.se (Brottsoffermyndighetens ungdomssidor)

Studie från Stockholms universitet publicerad i British Journal of Criminology

Sven Granath, utredare på Brå, svarar på frågor om ungdomar och brott.
Se fler filmer

 

I UR:s ungdomsprogram Justitia får tittarna på nära håll följa några av de vanligaste ungdomsbrotten – från brott till straff. © Foto: Johan Bergmark/UR
Se programmen



Två killar är på en fest och en av dem dricker en öl


Polisen griper Johan efter ett slagsmål på en fest. Vad händer sedan? Testa dina kunskaper om rättsväsendet.

Tre tjejjer tittar på den fjärde

Kajsa utsätts för mobbning i skolan av Sofie och hennes följeslagare. Hur gör man när man blir mobbad och vad har skolan för ansvar att se till att mobbningen upphör?
Se vad som hände Kajsa och testa vad du vet om mobbning.