Våld inom familj och relation

Psykiskt och fysiskt våld förekommer i alla olika sorters parrelationer och utövas av både män och kvinnor. Kvinnor uppger dock i betydligt högre grad än män att de utsatts för fysisk misshandel i en bostad och av en närstående person.
I genomsnitt dödas 17 kvinnor om året av sin make, sambo, pojkvän eller före detta sådan. Detta är den mest allvarliga formen av brott i nära relationer. Unga tjejer är de som är mest utsatta för våld i nära relationer. Oftast är förövaren en jämnårig eller något äldre kille.  

 

Eftersom våldet oftast utövas inom hemmets väggar är det svårt att upptäcka, ingripa och att hjälpa de drabbade. Att parterna har eller har haft en relation och i många fall har gemensamma barn, kan vara ett hinder för att polisanmäla sin partner eller medverka i en polisutredningen. Ett annat hinder kan vara att man är rädd för att utsättas för mer våld från sin partner.

 

Ökning av anmälningarna

Sedan början av 1990-talet har den polisanmälda misshandeln mot kvinnor av en bekant gärningsman ökat. Till viss del kan det förklaras med att fler fall anmäls, särskilt sedan lagstiftningen ändrades i början av 1980-talet så att misshandlade kvinnor inte längre kunde ta tillbaka sin anmälan.
Beräkningar som gjorts i olika studier visar på att cirka två tredjedelar av den misshandeln utgörs av våld från make, sambo, pojkvän eller före detta sådan.

År 2014 anmäldes över 28 200 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år. Av dessa kan cirka 18 000 vara fall där gärningsmannen är någon som kvinnan hade eller tidigare hade haft en nära relation med.  

 

Vem slår?

En tidigare kartläggning från Brå har visat att både offer och gärningsman i det polisanmälda våldet, ofta är mer brottsbelastade och i högre utsträckning arbetslösa och lägre utbildade jämfört med övriga befolkningen. Faktorer som gärningsmannens svartsjuka, kontrollbehov och konflikter i samband med separation eller skilsmässa är vanliga. Alkohol finns ofta med i bilden när misshandeln sker.


Barnens situation

Barn och ungdomar riskerar att fara illa när de tvingas se eller uppleva våld i sin närhet, eller leva i en miljö där våld eller hot om våld ofta förekommer. Det finns inga exakta uppgifter om hur många barn i Sverige som är utsatta för att mamma blir slagen. Kommittén mot barnmisshandel uppskattar att det rör sig om mellan 100 000 och 200 000 barn. Rädda Barnen har i en undersökning uppskattat att vart tionde barn någon gång upplever våld i hemmet, hälften av dem ofta. Flera undersökningar om misshandlade kvinnor visar att barnen i merparten av fallen varit närvarande vid våldstillfället och att de ofta själva blivit slagna.
Sedan 2006 finns det möjlighet för barn och ungdomar som bevittnat våld i en nära relation att ansöka om särskild brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.


Lojalitet med föräldrarna

Mammans uppbrott från den som slår kan utsätta både henne och barnen för fara. Hon kan söka skydd hos släkt, vänner eller i något krisboende inom kommunen eller kvinnojouren. För barnen kan detta vara påfrestande. Barnen riskerar också att hamna i lojalitetskonflikt med både mamma och pappa när de måste välja sida eller söka stöd utifrån.

Kontaktförbud

Den som råkar ut för hot eller trakasserier kan begära att ett kontaktförbud utfärdas för den som hotar. Det är åklagaren eller domstolen som beslutar om kontaktförbud.

Kontaktförbud innebär att någon som hotar eller trakasserar en annan person förbjuds att besöka och kontakta den personen.

Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar en annan person inte får vara i närheten av dennes bostad eller arbetsplats. Syftet med kontaktförbudet är att undvika situationer som kan bli farliga. Att överträda ett kontaktförbud är brottsligt och kan leda till böter eller fängelse upp till ett år. Kontaktförbudet är tidsbegränsat.

Om du vill att ett kontaktförbud ska utfärdas eller har några frågor om detta kan du vända dig till din lokala polis- eller åklagarmyndighet.


Källor: Socialstyrelsen, Brå och Polisen

Länkar

Film om Linnéa som inte vill gå hem (UR)

Polisen
Tjejjouren
BRIS
Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks)
Kvinnofridslinjen
Fråga Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) 
Mansjouren i Stockholm / Umeå

Läs mer på Brås webbplats

Brott i nära relationer
Den polisanmälda barnmisshandeln
 

Misshandel mot kvinnor
Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott


Vad är brott i nära relationer? Tidigare rikspolischefen Bengt Svenson svarar.
Läs intervjun som text
Se fler filmer

 

Varför är det så svårt att lämna en destruktiv relation? Polisen har tagit fram en film om Johan och Eva som förklarar varför.

 


En tjej som heter Rita drömmer om sin kille


Rita är kär i en svensk kille. Det gillar inte Ritas familj. Följ Ritas berättelse och testa vad du vet om hedersrelaterad brottslighet.

 En kille håller om en tjej
Eva och Claes är skolans coolaste par. Efter ett tag börjar Claes uppträda hotfullt mot Eva. Var går gränsen för vad man får göra (och inte göra) i en relation? Testa dina kunskaper.