Vilka barn och ungdomar blir kriminella?

De allra flesta som begår ett brott som unga fastnar inte i kriminalitet. Men en liten grupp människor blir kriminella. Den lilla gruppen står för en stor del av brottsligheten.

Det finns en del forskning om vilka tidiga riskfaktorer som kan leda till att en person blir kriminell. Det kan handla om att man som liten är aggressiv, förstör för andra, har sönder saker, är allmänt bråkig, har koncentrationssvårigheter och har svårt att umgås med andra barn och vuxna. Barnet kan också ha svårt att följa med i skolarbetet och ha svårt med känslor. Detta leder ofta till problem med kamrater och till svårigheter i skolan över huvudtaget och detta kan skapa en grogrund för att senare börja begå brott och fortsätta med det.

Föräldrarnas roll viktig

Om föräldrarnas möjligheter att ta hand om sitt barn påverkas kan det i sin tur inverka på barnet. Föräldrarna kan till exempel missbruka alkohol eller droger, må psykiskt dåligt eller av andra skäl ha svårt att ge barnet kärlek och trygghet. Även olämpliga uppfostringsmetoder och konfliktladdade skilsmässor kan påverka barnets utveckling. Det är också vanligare att kriminella personer kommer från miljöer och familjer där man har haft ont om pengar.

De flesta klarar sig bra

Det betyder dock inte att alla barn som visar prov på de riskfaktorer som du läst om här ovanför, blir kriminella. De allra flesta barn som växer upp i sådana riskmiljöer blir inte kriminella utan klara sig bra. Det finns inte heller bara en enskild omständighet som påverkar risken för att bli kriminell, utan ofta handlar det om flera olika saker.

Riskfylld livsstil farlig för vissa

Brå har undersökt hur ungdomars individuella egenskaper samspelar med deras livsstil när det gäller brottslighet.
Resultaten visar att det finns ett samband mellan en riskfylld livsstil och brott.
Med en riskfylld livsstil menas i detta fall att ofta kvällstid vistas i centrum eller på liknande samlingspunkter, att umgås med kamrater som har begått brott samt att ofta dricka sig berusad.
De individuella riskfaktorerna som avses här är att man själv har en tillåtande attityd gentemot brott och problematiska beteenden, och att man har en rastlös, risktagande eller aggressiv läggning.
Mycket tyder på att att ungdomar med låg individuell risk i större utsträckning kan ha en riskfylld livsstil utan att påverkas.
Däremot tycks ungdomar med hög individuell risk vara mer påverkbara av en riskfylld livsstil, och därmed ökar också sannolikheten för brottslighet.

Frågor och svar

Kan man ärva kriminella gener?

Svar: Det finns inga kriminella gener. Däremot finns en del forskning om så kallade genetiska riskfaktorer. Dessa riskfaktorer kan leda till att man senare i livet blir kriminell (men behöver inte göra det). Det kan handla om allvarliga svårigheter att koncentrera sig eller svårigheter att utvecklas kunskapsmässigt eller känslomässigt. Arv och miljö hänger dock ihop. Terrie E Moffitt, en brittisk forskare i kriminologi, har visat att barn med en viss "högriskgen" bara blir antisociala och våldsamma om de behandlades illa. Alltså gav inte genen i sig upphov till ett antisocialt och kriminellt beteende.

Läs mer på Brås webbplats

Strategiska brott bland unga på 00-talet
Föräldrastöd i teori och praktik
Brottsförebyggande arbete i skolan

Ett ungdomsgäng med spritflaskor i händerna.

Foto: MonkeyBusiness